| Summary: | Inledning: Under år 2020 har samtliga svenska herrelitfotbollsföreningar stött på en rad olika utmaningar på grund av Covid-19. Det är känt att fotbollsföreningar dagligen kan stöta på olika problem. Är föreningen inte förberedd på att hantera utmanande situationer kan dessa förvärras och i värsta fall utvecklas till en kris. För att en fotbollsförening ska kunna överleva och göra bra ifrån sig är bra sportsliga och ekonomiska resultat av allra största vikt. Förutsättningarna kan dock förändras när en kris uppstår, speciellt eftersom kriser kan se väldigt olika ut. Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska herrelitfotbollsföreningars hantering av Covid-19 under 2020. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre olika herrelitfotbollsföreningar. En komparativ disposition har använts för att undersöka och jämföra fenomenen i sin naturliga kontext. Urvalet är tre manliga sportchefer som är och har varit verksamma i Allsvenskan och Superettan. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av axial kodning för att identifiera mönster och teman. Resultat: Resultatet visar att herrelitfotbollsföreningarna vill vara proaktiva i sin krishantering, men till följd av Covid-19s oberäkneliga karaktär har föreningarna varit tvungna att vara reaktiva i krishanteringen. Föreningarna har anpassat olika delar av verksamheten på grund av pandemins konsekvenser. En av föreningarna lyckades till viss del arbeta proaktivt. Covid-19 har haft och fortsätter att ha negativ påverkan på föreningarna. Främst ekonomiskt på grund av bortfall i diverse intäkter i form av publik och sponsoravtal men även sportsligt som exempelvis att spelare och personal insjuknat i Covid-19. Föreningarna har upplevt händelser som påverkat och hotat elitfotbollföreningarnas fortsatta verksamhet. Samtliga föreningar har permitterat och sagt upp personal för att minska på kostnader. Detta eftersom Covid-19 är komplext och är en ny kris som samtliga föreningar inte bemött tidigare. Slutsats: Svenska herrelitfotbollsföreningar bör ha en framförhållning i att systematiskt utveckla åtgärder som de kan vända sig till när kriser väl uppstår. Alla tre herrelitfotbollsföreningar har implementerat ett reaktivt tillvägagångssätt under hanteringen av Covid-19. Den proaktiva krishanteringen har sina begränsningar i förhållande till krisers komplexitet och kunde i förhållande till Covid-19 endast minimera och stävja dess påverkan till en viss nivå.
|
|---|
