| Summary: | Denna uppsats berör samhällsdebatten kring det kontroversiella ämnet slavhandel, ochframför allt den transatlantiska slavhandel som Sverige var en del av mellan 1700–1800-talen.Den nutida svenska historieundervisning som vidrör kolonismen och därigenom slavhandeloch slaveri är i dagsläget nästintill obefintligt när det gäller specifik kunskapsförmedling omett svenskt perspektiv. Intentionen med uppsatsen är att kartlägga hur debatten ter sig som ensamhällsfråga där fokuset på hur en förändrad och mer utvecklad kursplan förhistorieundervisning borde te sig. Undersökningen vill belysa hur viktigt det är förbefolkningen att minnas och ha kännedom om landets historia utifrån ett makro- ochmikroperspektiv. Dels för att visa på hur kolonialländerna valt att axla ansvaret beträffandelandets koloniala arv och dess påverkan på vår egen tid, dels för att fastställa hurgymnasieeleverna ska kunna utveckla en empati och medvetenhet för historiska företeelsergenom utbildningen, vilket främjar och utvidgar elevens förståelse för dåtida, nutida ochframtida händelser.Uppsatsen tar del av forskning, insändare och krönikor från ett flertal historieforskare,didaktiker och nyhetstidningar som sträcker sig mellan årtalen 2002–2021. De nyhetsartiklaroch forskning som presenteras i uppsatsen står i relation till läroplanen för grundskolan (2011)där ämnet historia för årskurs 7–9 står i fokus. Denna kvalitativa textanalys som uppsatsen harsom utgångspunkt bygger på identifierandet av ett samhällsproblem med koppling till ettdidaktiskt perspektiv. Textanalysen hjälper till att noggrant undersöka debatter i form avdagstidningar, formella handlingar och motioner, samt forskningsstudier där textens åsikteroch information står i fokus. Uppsatsens intention och textanalys vill bidra till en läsning somväcker förståelse till hur slavhandeln har påverkat ett litet samhälle som Sverige i perspektivtill Europas koloniala stormakter och deras samtida ageranden. Även kunna bidra och geinsyn i hur den offentliga samhällsdebatten försöker ändra den svenskahistorieundervisningen på ett konkret sätt. Den debatt som presenteras i uppsatsen resulterar ien viss kritisk syn på det ansvar, skuld och rättvisa som förväntas av de medskyldiga ländernai den slavhandel som bedrevs under flera århundranden. Flera av debattartiklarna ser enpotentiell utveckling för skolundervisningens svenska perspektivutbildning.
|
|---|
