| Summary: | Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur hästunderstött lärande kan öka motivationen för kursdeltagare i skolan, samt hur lärmiljön i stallet kan användas i de specialpedagogiska insatserna. Forskning visar att hästunderstött lärande är en insats som kan stärka motivationen, den empatiska förmågan, och stödja kursdeltagarna i relationsbyggande både i skolmiljö och vardag. I Sverige har en stor grupp gymnasieelever lämnat gymnasieskolan med ofullständiga betyg på grund av detta har regeringen utökat det ekonomiska stödet till vuxenutbildningen för att erbjuda studieplatser till vuxenstuderande som önskar läsa in sin högskolebehörighet. I den här studien riktar vi oss till kursdeltagare och pedagoger på folkhögskola som har hästar på schemat, samt specialpedagoger certifierade inom hästunderstött lärande. Vi genomför en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som analyseras med stöd av motivations- och relationsforskning. Resultatet visar att kursdeltagare med hästar i sin folkhögskolekurs ser hästarna som ett stöd i att hitta studiemotivationen och att bygga en känsla av gemenskap i gruppen, liksom att arbetet med hästarna underlättar de teoretiska ämnesstudierna genom att pedagogerna inkluderar hästarna tematiskt även i klassrummet. Hästarna beskrivs som den yta där du känner dig kompetent och säker, en känsla som sedan spiller över in i det teoretiska arbetet. Pedagoger och specialpedagoger i studien lyfter fördelar med hästunderstött lärande, exempelvis kring kroppslig medvetenhet relaterat till hästen, möjligheten att stärka självkänsla och självbild och hur relationsbyggandet i stallet underlättar arbetet i skolan. En kursdeltagare som har negativa associationer till skolmiljön får möjlighet att visa sin kompetens och sina styrkor i stallet, och då blir inte utmaningarna i den teoretiska miljön lika hotfulla. Det hästunderstödda lärandet fungerar som ett motiverande stöd och då särskilt om det finns en tydlig brygga mellan stallmiljön och skolan där kursdeltagare och pedagoger inkluderar relevanta delar in i klassrummet och tvärtom. Det ger en ingång i att skapa relationer inom gruppen och till pedagogen, och pedagogiskt utrymme att arbeta verklighetsnära och konkret vilket stärker relevansen i lärmiljön för kursdeltagaren. Stallmiljön tillför slutligen även fysiska moment av rörelse i naturen som flera informanter tar upp som en viktig motivator och del i välmåendet.
|
|---|
