Kvinnliga gärningar i en manlig offentlighet Röda Korsets sociala arbete i Örebro under 1920-talet

• Main Author: Olsson, Sara
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap 2021
• Subjects: History; Historia
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92534

Detta arbete undersöker hur Röda Korset i Örebro arbetade med sociala frågor under 1920-talet. Tiden efter första världskriget är intressant just eftersom organisationen nu fickmöjlighet att fokusera mer på nationella och lokala frågor. Genom att studera framför alltprotokoll och årsredogörelser från verksamheten i Örebro undersöks alltså vilka sociala frågorsom organisationen drev, som senare kom att bli mer allmänna välfärdsfrågor. Resultatet kansägas spegla organisationens grundläggande vård och omsorgsarbete då arbetet lokalt underdenna tid bland annat handlade om sjuktransporter på landsbygden, tillgången tillsjukvårdsmaterial i länet och utbildning i sjukvårdskurser för allmänheten. Under 1920-taletssenare år blev det sociala arbetet mer inriktat på barn och kvinnor, då exempelvis frågor omförlossningshem, spädbarnsutstyrslar och barnavårdskurser främjades. Organisationen togockså ställning för tandvård till skolbarn, vilket var ett arbete som senare efterträddes avFolktandvården.Många av dessa sociala frågor associerades ofta med kvinnor vid denna tid, eftersom kvinnorsågs som moderliga och omsorgsfulla. Därför har arbetet även ett genusteoretiskt perspektiv,som syftar till att framhäva vilka olika roller män och kvinnor inom organisationen hade. Härblev det tydligt att samhällets könsnormer i vissa fall återspeglades i organisationen,exempelvis innehade männen de högsta positionerna – revisorerna i distriktsstyrelsen varalltid män och verksamheten bestod också av en separat kvinnosektion med syfte att arbetamed så kallade kvinnofrågor. Däremot visade materialet också på att kvinnor kunde ta plats,fick ansvara för vissa delar av det sociala arbetet och var dem som utförde en stor del av detsociala arbetet ute i de lokala kretsarna. Begreppet maternalism används i studien för attbelysa hur kvinnor kunde ta plats i offentliga sammanhang där kvinnliga egenskaper ansågstillföra någonting, vilket blir tydligt även inom Röda Korset. I uppsatsens diskussionsdel harjag valt att diskutera detta utifrån olika synvinklar, både hur maternalism kan bidra till attbegränsa kvinnors och mäns handlingsområden, samtidigt som det möjliggjorde för kvinnanatt synas mer offentligt vilket kan ha varit en viktig förebild för att kvinnor skulle kunna trädain i ännu fler offentliga arenor framöver.