Vikingarockens mansideal -Om 1990-talsgenrens historiebruk och framställning av maskulinitet

I denna uppsats har den kontroversiella genren Vikingarock undersökts. Denna genre har upplevt stor popularitet bland unga, särskilt under 1990-talet. Kontroverserna kring genren härstammar från den komplicerade koppling som finns mellan genren och 1990-talets extremnationalistiska rörelse, denna ko...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Ström Helleberg, Joen
Format: Others
Language:Swedish
Published: Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92531
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-oru-92531
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-oru-925312021-06-23T05:24:45ZVikingarockens mansideal -Om 1990-talsgenrens historiebruk och framställning av maskulinitetsweStröm Helleberg, JoenÖrebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap2021HistoryHistoriaI denna uppsats har den kontroversiella genren Vikingarock undersökts. Denna genre har upplevt stor popularitet bland unga, särskilt under 1990-talet. Kontroverserna kring genren härstammar från den komplicerade koppling som finns mellan genren och 1990-talets extremnationalistiska rörelse, denna koppling är inte helt klar och olika band uttrycker olika ståndpunkter kring såväl nationalism som nazism. Undersökningen centreras kring musiken från två av de populäraste banden, Ultima Thule och Hel och hur deras användande av historia i sina låttexter syftat till att skapa ett mansideal för deras egen tid. Frågeställningen berör dessa låttexters framställning av historiska händelser och maskulinitet. Detta undersöks genom en kvalitativ textanalys, där inriktningen ligger på de föreställningar som framförs i musiken. Den teoretiska ingången är dels utifrån en applicering av Frank Ankersmits historiska representation, men där banden fått rollen som historieskapare, snarare än historiker. Maskulinitetsförståelsen har grundats med utgångspunkt i Raewyn Connells forskning, men definieras i första hand av vad banden själva presenterar som maskulint i sin musik. Slutsatserna från denna studie är att ett centralt tema i musiken är en patriotisk hyllning av Sverige, där historien ofta uttrycks som en sammanhängande nationell berättelse, där nationstillhörigheten varit en given föreställning från vikingatid till modern tid och där formandet av historien framställs genom krigshandlingar, i många fall med krigarkungar och andra mäktiga män i centrum. Den maskulina patriotiska rollen karakteriseras av att aktivt kämpa för nationen, trots motgångar, som i historisk tid ofta uttrycks i form av antagonism från andra stater men i bandens egen tid uttrycks genom upplevd kritik från politiskt och medialt håll i Sverige. De mer kraftfulla känsloyttringar som den patriotiska mannen uttrycker är kopplade till familj och nation. Framställningen av den historiska mannens egenskaper och handlingar uttrycks som eftersträvansvärda, även för de män som verkar i den tid musiken produceras. Den förståelse för historia och mansroller Vikingarocken uppvisar är av intresse utifrån en didaktisk utgångspunkt, eftersom budskapet som uttrycks i låttexterna påverkar de ungdomar som kommer i kontakt med musiken. Därmed gynnas undervisningen, särskilt i historia, av att undervisa om vad denna musik syftar till att skapa för förståelse av historia och mannens roll, för att på så vis ge Vikingarocklyssnaren alternativa sätt att forma sin egen historieuppfattning. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92531application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic History
Historia
spellingShingle History
Historia
Ström Helleberg, Joen
Vikingarockens mansideal -Om 1990-talsgenrens historiebruk och framställning av maskulinitet
description I denna uppsats har den kontroversiella genren Vikingarock undersökts. Denna genre har upplevt stor popularitet bland unga, särskilt under 1990-talet. Kontroverserna kring genren härstammar från den komplicerade koppling som finns mellan genren och 1990-talets extremnationalistiska rörelse, denna koppling är inte helt klar och olika band uttrycker olika ståndpunkter kring såväl nationalism som nazism. Undersökningen centreras kring musiken från två av de populäraste banden, Ultima Thule och Hel och hur deras användande av historia i sina låttexter syftat till att skapa ett mansideal för deras egen tid. Frågeställningen berör dessa låttexters framställning av historiska händelser och maskulinitet. Detta undersöks genom en kvalitativ textanalys, där inriktningen ligger på de föreställningar som framförs i musiken. Den teoretiska ingången är dels utifrån en applicering av Frank Ankersmits historiska representation, men där banden fått rollen som historieskapare, snarare än historiker. Maskulinitetsförståelsen har grundats med utgångspunkt i Raewyn Connells forskning, men definieras i första hand av vad banden själva presenterar som maskulint i sin musik. Slutsatserna från denna studie är att ett centralt tema i musiken är en patriotisk hyllning av Sverige, där historien ofta uttrycks som en sammanhängande nationell berättelse, där nationstillhörigheten varit en given föreställning från vikingatid till modern tid och där formandet av historien framställs genom krigshandlingar, i många fall med krigarkungar och andra mäktiga män i centrum. Den maskulina patriotiska rollen karakteriseras av att aktivt kämpa för nationen, trots motgångar, som i historisk tid ofta uttrycks i form av antagonism från andra stater men i bandens egen tid uttrycks genom upplevd kritik från politiskt och medialt håll i Sverige. De mer kraftfulla känsloyttringar som den patriotiska mannen uttrycker är kopplade till familj och nation. Framställningen av den historiska mannens egenskaper och handlingar uttrycks som eftersträvansvärda, även för de män som verkar i den tid musiken produceras. Den förståelse för historia och mansroller Vikingarocken uppvisar är av intresse utifrån en didaktisk utgångspunkt, eftersom budskapet som uttrycks i låttexterna påverkar de ungdomar som kommer i kontakt med musiken. Därmed gynnas undervisningen, särskilt i historia, av att undervisa om vad denna musik syftar till att skapa för förståelse av historia och mannens roll, för att på så vis ge Vikingarocklyssnaren alternativa sätt att forma sin egen historieuppfattning.
author Ström Helleberg, Joen
author_facet Ström Helleberg, Joen
author_sort Ström Helleberg, Joen
title Vikingarockens mansideal -Om 1990-talsgenrens historiebruk och framställning av maskulinitet
title_short Vikingarockens mansideal -Om 1990-talsgenrens historiebruk och framställning av maskulinitet
title_full Vikingarockens mansideal -Om 1990-talsgenrens historiebruk och framställning av maskulinitet
title_fullStr Vikingarockens mansideal -Om 1990-talsgenrens historiebruk och framställning av maskulinitet
title_full_unstemmed Vikingarockens mansideal -Om 1990-talsgenrens historiebruk och framställning av maskulinitet
title_sort vikingarockens mansideal -om 1990-talsgenrens historiebruk och framställning av maskulinitet
publisher Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
publishDate 2021
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92531
work_keys_str_mv AT stromhellebergjoen vikingarockensmansidealom1990talsgenrenshistoriebrukochframstallningavmaskulinitet
_version_ 1719412171519033344