När är en människa död? : Debatten om hjärndödskriterierna

• Main Author: Khayatan, Michael
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper 2021
• Subjects: Medical and Health Sciences; Medicin och hälsovetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-91522

Bakgrund: De rådande bestämmelserna om att en människa anses vara död när hjärnan oåterkalleligen upphört att fungera kom i kraft 1988 enligt lagen 1987:269 om kriterier för bestämmande av människans död [1]. Detta ersatte “hjärtdödsbegreppet” där en människa ansågs vara död först när hjärtat slutade slå och det rådde ett cirkulationsstillestånd [2]. Mellan 1985-1988 ägde en debatt rum i Sverige kring dödsbegreppet och dödskriterierna; om huruvida det förelåg ett behov av att ändra det då rådande “hjärtdödsbegreppet” till ett hjärnrelaterat dödsbegrepp [3]. Syfte: Denna studie syftar till att analysera argument kring frågan när en människa är död utifrån debatten om hjärnrelaterade dödskriterier. Metod: Studien baseras på urval texter utifrån relevans för forskningsfrågorna. Metoden är humanvetenskaplig och tyngdpunkten ligger på textanalys, tolkning (hermeneutisk metod), och diskursanalys.Relevanta vetenskapliga studier och artiklar identifierades genom sökning på databaserna PubMed, Cochrane, Google Scholar och Google; samt från olika myndigheter som Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Riksdagen.Resultaten sammanfattas med argument för och emot hjärndödsbegreppet. Etiska frågeställningar besvarades när en bred förståelse för ämnet uppnåtts.Resultat: Argumenten i debatten om hjärndödsbegreppet har handlat om säkerheten i diagnostiken, transplantationsverksamheten, ”sanningskravet”, rättsliga synpunkter, humanitära synpunkter, den allmänna inställningen, internationella samarbeten, och om resurser. Slutsatser: Den osäkerhet som uppstod kring hjärtdödsbegreppet i och med utvecklingen inom livsuppehållande behandling var förståelig i och med att det var en ny företeelse med uppkomsten av hjärndöda patienter vars kroppar kunde hållas vid liv, vilket gav upphov till ett flertal vetenskapliga, etiska, och praktiska dilemman, och en debatt kring dödsbegreppet som ledde till införandet av nya, hjärnrelaterade, dödskriterier i större delen av världen; en debatt som har analyserats i denna studie.