| Summary: | Inledning: Sedan Bosmandomen 1995 har antalet afrikanska fotbollsspelare som kommer till Sverige ökat. Skogvang (2008), Scott (2015) och Najarian (2015) berättar att det är ett problem med att minderåriga fotbollsspelare från Afrika luras över till Europa av ohederliga agenter för att de ska få provspela med professionella fotbollsklubbar. Istället för provspel slutar det allt för ofta med att agenter tar fotbollsspelares pengar och lämnar dem i ett främmande land utan pengar eller dokumentation (Skovang, 2008, Scott, 2015, Najarian, 2015). Problemen uppstår när talangerna blir allt yngre och migrerar utan att ha presterat i hemlandet. Syftet med vår studie är att undersöka varför afrikanska fotbollsspelare kommer till Sverige och hur de upplever de olika migrationsfaserna. Metoden var en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där två avtalslösa professionella afrikanska fotbollsspelare intervjuades. Teorin som användes för att kunna besvara vad det var som motiverade fotbollsspelarna att migrera till Sverige var Lee´s (1966) teori om push- pull. Resultatet: visade att det som ofta får spelarna att lämna Afrika är fattigdom i hemlandet och pengarna är det som motiverar spelarna att migrera och fungerar som en pull-faktor. Fotbollsspelarna upplevde även en problematik i att anpassa sig till det svenska samhället som till exempel hur de betalade räkningar. Studien bidrar till en ökad medvetenhet för klubbarna som bestämmer sig för att värva in unga afrikanska fotbollsspelare och om vilka resurser som behövs för att spelarna ska kunna prestera på toppnivå. De behöver hjälp av antingen en heltidsanställd likt det AIK har eller ett system med värdfamiljer likt det som finns i England.
|
|---|
