Deliberativa samtal i gymnasieskolan : en syftesrelaterad läsning av styrdokument och läromedel

• Main Authors: Lagerlöf, Thomas, Lifgren, Henrik
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Örebro universitet, Pedagogiska institutionen 2007
• Subjects: Education; Pedagogik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-863

Intentionen med det här arbetet är att fördjupa vår kunskap om den deliberativa demokratins betydelse, i form av deliberativa samtal. Syftet är att undersöka vilka uttryck för deliberativa samtal som går att finna i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och i kursplanerna för Kemi A och Mediekommunikation. Vi har även undersökt läromedel i nämnda ämnen för att se vilket utrymme de lämnar för att bedriva deliberativa samtal som en del av undervisningen. Den metod som använts i arbetet tar sin utgångspunkt i pragmatismen och undersökningen utgörs av en textanalys som bygger på syftesrelaterade läsningar. Vi har utvecklat en tolkningsmodell som bygger på in- respektive utläsningar för att belysa våra forskningsfrågor. Inläsning innebär att texten förstås på dess egna villkor i dess egna perspektiv. I utläsningen förskjuts perspektivet och förståelsen från inläsningen sätts i ett nytt perspektiv. Tolkningsmodellen används först till att studera vilka uttryck det finns för deliberativa samtal i olika styrdokument. Därefter undersöks vilket utrymme det finns för deliberativa samtal i läromedlen. I kemi består läromedlet av tre delar, temabok, teoribok samt lärarpärm. Åtta olika texter studeras ur detta läromedel. Texterna kommer från tre av temabokens kapitel och i samband med dessa studeras tillhörande avsnitt i teoriboken och två övningsuppgifter från lärarpärmen. I läromedlet för Mediekommunikation studeras tre kapitel. I båda läromedlen undersöks även de övningsuppgifter som hör till respektive avsnitt. Våra in- och utläsningar visar att Lpf 94 innehåller flera uttryck för deliberativa samtal, medan kursplanerna i både Kemi och Mediekommunikation saknar uttryck som kan bindas till det deliberativa samtalet. I läsningarna av läromedlen framkom det att texterna i Kemi i regel inte ger utrymme för deliberativa samtal, medan det motsatta är fallet med texterna i Mediekommunikation. Slutsatsen är dock att det är upp till läraren att skapa förutsättningar för det deliberativa samtalet. En fördjupning av vårt arbete vore en etnografisk studie där uttryck för det deliberativa samtalet studeras i skolmiljö.