| Summary: | Bakgrund Rör för rutinkemiska analyser centrifugeras i primärvården innan de skickas till USÖ, Universitetssjukhuset Örebro, för analysering. Den gamla sanningen är att rör inte får centrifugeras två gånger och därför behandlas dessa separat från övriga rör på USÖ vilka annars hanteras av automationen som centrifugerar rören före analys. Tidigare studier i ämnet har kommit fram till olika resultat huruvida dubbelcentrifugering påverkar analysvärdet. En del av förklaringen är kopplad till hur lång tid och i vilken temperatur de proverna har förvarats mellan centrifugeringarna, men också under vilka förhållanden som de är centrifugerade. Syfte Ett negativt resultat skulle kunna underlätta preanalytisk hantering av provmaterial genom att utesluta dubbelcentrifugering som felkälla, varför alla rör skulle kunna hanteras på ett enhetligt sätt oavsett deras ursprung.MetodStudien är en experimentell studie inom området preanalys. Litium-heparinrör har centrifugerats och analyserats, och sedan centrifugerats och analyserats igen. En statistisk analys har sedan gjorts för att jämföra skillnaden mellan enkelcentrifugerade och dubbelcentrifugerade prover. Resultat För alla prover utom laktatdehydrogenas, LD låg medelavvikelsen under CV, coefficient of variation. Många av analyterna hade dock flera värden som översteg CV och maxvärden som långt översteg. Endast ett provresultat översteg dock RCV, reference change value. Parat T-test visar en statistisk signifikant medelvärdesskillnad för albumin, Tg (triglycerider), kalcium, bilirubin, och LD som alla får ett P-värde under 0,05. Slutsats Dubbelcentrifugering kan ge statistiskt signifikanta skillnader med såväl ökande som minskande koncentrationer av analyten, men dessa skillnader verkar i de flesta fall sakna klinisk betydelse.
|
|---|
