| Summary: | Studiens syfte var att genom en kvantitativ granskning av domstolsfall gällande grov kvinnofridskränkning undersöka om fängelsestraffets längd varit associerat med de olika åtalspunkter som styrkts. Vidare undersöktes eventuella samband mellan vittnesmål om olika typer av våld och huruvida dessa återfanns i de styrkta åtalspunkterna. Olika former av upprepat och systematiskt våld som drabbar kvinnor i nära relationer har bedömts ske i så pass hög utsträckning att det både på internationell och nationell nivå betraktas som en folkhälsofråga. Inom svensk lagstiftning finns en unik möjlighet att ta krafttag mot denna typ av brottslighet i form av brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning. Detta möjliggör att samla flera enskilda och i sig straffbara handlingar och gå till åtal för vad som då kan anses utgöra ett grovt brott och därmed möjliggöra att strängare påföljd döms ut än vad som är möjligt vid enskilda brottstillfällen. Intentionen med lagstiftningen var att ge en samlad bild av kvinnans utsatthet och möjliggöra att även de straffrättsligt lindriga gärningarna inkluderas. Den aktuella studiens resultat visade att trots detta så var det fysiskt våld som hade en avgörande roll i dessa åtal och att man därmed kan ifrågasätta huruvida rättsväsendet lyckas nå upp till det mål som var avsett med brottsrubriceringen. === The aim of this study was, through a quantitative review of court cases concerning serious women’s peace violations, to investigate whether the length of the prison sentence was associated with the various charges that were confirmed. Furthermore, any connection between testimonies of various types of violence and whether they were found in the substantiated charges was investigated. Various forms of repeated and systematic violence affecting women in intimate partner relationships have been assessed to such an extent that, at both international and national levels, it is considered a public health issue. Swedish legislation offers a unique opportunity to take action against this type of violation of women's rights. This means an opportunity to collect several individual and in itself criminal offenses and to prosecute as what can then be considered a serious crime and thereby enable more severe penalties to be sentenced than possible in individual criminal cases. The intention of the legislation was to provide a unified picture of the woman’s vulnerability and to enablethe less severe criminal offences to be included as well. The result of the current study showed that, despite this, it was physical violence that had a crucial role in these prosecutions which in turn raises the question whether one fails to reach the goal that was intended with the criminal classification.
|
|---|
