| Summary: | Detta arbetes syfte är att studera människors konsumtionsmönster av kaffe i Stockholm år 1780. Genom att studera kaffekonsumtion kan människors olika levnadsstandard skönjas. De frågor som arbetet ämnar besvara är hur socialt spridd konsumtionen av kaffe var år 1780 i Stockholm. Samt hur stor andel av hushållens resurser som lades på kaffekonsumtion, och hur prioriterad konsumtionen av kaffe därmed kan antas ha varit baserat på vilken samhällsklass hushållen tillhörde. Arbetet förlitar sig på två teoretiska perspektiv. Det första är ståndssamhället, som används för att avgöra vilken samhällsklass olika yrkestitlar kan placeras inom i relation till de olika ständerna i Sverige. Det andra perspektivet är flitens revolution, som är ett begrepp som beskriver hur människor arbetade hårdare för att få råd att konsumera lyxvaror trotts stagnerande reallöner, samtidigt som människors efterfrågan gav upphov till industrialisering. Begreppet används i arbetet i relation till hur mycket olika hushåll spenderade på kaffekonsumtion, för att avgöra hur mycket hushållen prioriterade kaffe. Arbetet förlitar sig på 30 bouppteckningar som källmaterial. Dessa bouppteckningar är indelade i tre socioekonomiska grupper, i arbetet benämnda socialgrupp I, II och III. Varje grupp består av tio bouppteckningar. De olika grupperna utgörs av hushåll som kan anses socialt ligga nära bondeståndet eller tillhöra bondeståndet, och hushåll som kan anses socialt ligga nära borgarståndet eller tillhöra borgarståndet. I bouppteckningarna har kafferelaterade föremål eftersökts, hur mycket dessa värderats till, och ställts i relation till den totala summa som hushållen värderats till. Den metod som används är kvantitativ, och de data som kunnat extraherats från bouppteckningarna har analyserats med hjälp av univariata och bivariata analyser. Det arbetet kommer fram till är att kaffe främst konsumerades bland de som hade resurser att avvara till lyxkonsumtion. Inom socialgrupp I var de kafferelaterade föremålen i genomsnitt mest värdefulla, orsaken till detta var att ett stort antal föremål var tillverkade i silver. Arbetet visar även att socialgrupp I och II knutit upp nästan lika stor andel resurser i föremål kopplade till kaffekonsumtion, medan spår av kaffekonsumtion var svårare att finna i socialgrupp III. En av anledningarna till att det var på detta vis antas vara att människor i socialgrupp III prioriterade annan konsumtion för att överleva framför konsumtion av kaffe. En annan anledning antas vara relaterad till att människor inom olika samhällsskikt främst umgicks med människor ur det egna samhällsskiktet.
|
|---|
