”Kvinnor som stålmän” -En undersökning om vilken bild som förmedlas av manliga och kvinnliga arbetare i tre olika industrier i Eskilstuna under perioden 1960–1980

• Main Author: Axelsson Elfving, Cajsa
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap 2020
• Subjects: History; Historia
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84363

Samhällsutvecklingen på 1960- och 1970-talet bidrog till olika debatter om jämställdhet mellan könen som grundade sig i argumentationer som handlade om att bevara eller förändra strukturen på familjen. Detta familjeideal har sedan lång tid tillbaka utgått ifrån att kvinnans roll ska vara i hushållet genom att vara husmoder och att mannen ska försörja henne. Förändringarna som skedde vid denna period ändrade på det tidigare familjeidealet då allt fler kvinnor kom ut på arbetsmarknaden. Syftet med studien är att ge kunskap om vilken bild som förmedlas av manliga och kvinnliga arbetare vid ett antal industriföretag och vid metallindustriförbundets möten för att se hur dessa olika sammanhang kan konstruera genus. De frågeställningar som kommer att användas för att besvara undersökningens syfte är; ”Vilka är det som kommer till tals i personaltidningarna Volvo BM nytt, Nyby bruks AB och Ställskruven samt under metallindustriarbetarförbundets möten mellan perioden 1960–1980?” samt ”Vilken syn på män och kvinnor i företagen presenteras i personaltidningarna Volvo BM nytt, Nyby bruks AB och Ställskruven mellan perioden 1960–1980?”. Resultatet på undersökningen visar att det är fler män som kommer till tals i personaltidningarna och på metalindustriförbundets möten. På metalindustriförbundets möten osynliggörs kvinnor medan kvinnor istället för mer talutrymme i personaltidningarna. De kvinnor som kommer till tals i tidningarna trivs på sina arbetsplatser men är få i jämförelse med männen. Männen förmedlar en bild av att kvinnor är fysiskt underlägsna och passar till vissa arbetsuppgifter. Företagen har använt en hel del strategier för att få in kvinnor i industrierna och är även dem positiva till kvinnlig arbetskraft samtidigt som de råder ovana och osäkerhet att ha kvinnliga kollegor. Det traditionella könsrollstänket styr hur manliga respektive kvinnliga arbetare framställs i företagen och på metallindustriförbundets möten. Personaltidningarna och metallindustriförbundets möten konstruerar genus genom individuella attityder, normer och värderingar som samhället även präglas av.