Elevers uppfattning om doping och dopingundervisning. : En enkätundersökning på svenska högstadie- och gymnasieelever.

• Main Author: Larsson, Carl
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper 2019
• Subjects: Idrott och hälsa; anabola steroider; attityder; kännedom; Medical and Health Sciences; Medicin och hälsovetenskap; Health Sciences; Hälsovetenskaper; Sport and Fitness Sciences; Idrottsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84297

Till en början användes doping inom elitidrotten för att förbättra prestationer hos idrottare. På senare år har användandet ökat utanför elitidrotten och fler vanliga personer använder dopingpreparat för att få en mer muskulös kropp. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilket förhållningssätt högstadie- och gymnasieelever har till doping och dopingundervisning. Doping finns med under idrott och hälsas centrala innehåll för både högstadie- och gymnasieskolan. Med bakgrunden av dopinganvändandets spridning in till samhället och idrottsämnets centrala innehåll har dopingfrågan undersökts på skolelever. Uppsatsens metod är en kvantitativ enkätundersökning där 150 elever från en högstadieskola och en gymnasieskola från Mellansverige har deltagit. Designen på studien har varit tvärsnittsstudie då datainsamlingen genomfördes vid ett tillfälle, och någon uppföljning har inte gjorts. Uppsatsen har kommit fram till att elevernas uppskattade kännedom skiljer sig åt beroende på ålder, kön och hur mycket de tränar. Männen har uppskattat att de har bättre kännedom än kvinnorna, gymnasieeleverna har uppskattat att de har bättre kännedom än högstadieeleverna och de som tränar mer än tre gånger i veckan har uppskattat att de har bättre kännedom än övriga respondenter. En majoritet av respondenterna kan inte uppge en bieffekt som anabola steroider kan leda till. De flesta elever har inte haft undervisning om doping. Eleverna anser att dopingpreparat som anabola steroider är dåligt för samhället och att det ska fortsätta vara olagligt. Eleverna har också kännedom om att det är framförallt yngre män som använder sig av preparaten men har generellt sett dåliga kunskaper på hur många som faktiskt använder dopingpreparat bland skolungdomar i deras egen ålder. Uppsatsens slutsats är att ungdomarna önskar och behöver mer undervisning om doping. Detta gäller samtliga ungdomar oavsett hur mycket de tränar, hur gamla de är och oavsett om det är kvinnor eller män. Eleverna har generellt sett kunskap om att dopingpreparat är dåligt men de har sämre kunskaper om varför det är dåligt. Det går inte att se någon liberaliseringsvåg hos ungdomar gällande doping, utan de anser att det är farliga preparat som inte ska användas i samhället.