Summary: | Detta självständiga arbete inom ämnet idrott och hälsa syftar till att studera vilka förutsättningar idrottslärare har för att bedöma sina elever likvärdigt och rättvist. Uppsatsens metod var semistrukturerade intervjuer med målinriktat urval som bestod av sex verksamma idrottslärare. Enligt idrottslärarna är tid och den kollegiala samverkan avgörande för att kunna åstadkomma en likvärdig bedömning. Inom faktorn tid ryms tid mellan lektioner, tid för gemensam planering men också tid för gemensam bedömning. När lärare bedömer teoretiska uppgifter är formativ bedömning en vanlig bedömningsmetod och när lärare bedömer rörelser kan användning av video vara framgångsrikt. Slutsatsen kan dras att lärare behöver dels få tillbringa med tid med varandra inom kollegiet och dels att den tillkomna tiden behöver förläggas åt att bedöma elevers insatser. Studiens resultat är i huvudsak relevant för verksamma idrottslärare men såväl för huvudmän och rektorer, eftersom den ger kunskap om bedömningsuppdragets möjligheter och begränsningar.
|