Handel som vapen mot fattigdom : Är Economic Partnership Agreements en dröm, en lögn, eller en möjlighet?

• Main Author: Gillberg, Elin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen 2006
• Subjects: Economic Partnership Agreements; handel; fattigdom; Human geography; Kulturgeografi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-792

Syftet med denna uppsats är att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga länder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) är en möjlighet eller ett hinder för fattiga länders utveckling. Frågeställningarna är: 1.Hur kan internationell handel påverka fattigdom och utveckling? 2.Hur kan EPA påverka de fattiga länder som avtalen berör? Det finns många olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export är bättre för ett land än import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhället är uppbyggt med handel och konkurrens. Teorin om komparativa fördelar förklarar hur länders olika resurser kan leda till handel som gynnar alla inblandade länder. Den strategiska handelsteorin utvecklar teorin om komparativa fördelar genom att ta med andra viktiga variabler i teorin. Den visar på att handelsfördelar kommer ur en komplex verklighet där även politiska beslut inverkar. Teorin om internationell konkurrenskraft visar också på hur konkurrenskraft kommer från många olika variabler. Fördelar med handel är till exempel stordriftsfördelar, ökad konkurrens, spridning av kunskap och teknik, samt sänkta priser. Frihandel kritiseras bland annat för att man anser att fattiga och rika länder inte konkurrerar på samma villkor eftersom fattiga länder har sämre förutsättningar i utgångsläget. EPA-avtalen är tänkta att bli bättre och mer flexibla avtal, anpassade till AVS-ländernas (länder i Afrika, Västindien, och Stilla Havet) speciella förutsättningar. De ska tackla alla handelshinder, från tullar till regler. Målen är mer handel, mer investeringar och bättre konkurrenskraft för AVS-länderna. Kritik har dock riktats mot att AVS-länderna kommer att förlora en viktig inkomst om tullarna sänks, och mot EU:s vilja att ta med de så kallade Singaporefrågorna (investeringar, konkurrens och offentlig upphandling) i avtalen, eftersom de tros minska AVS-ländernas politiska handlingsutrymme. Mycket kritik riktas också mot EU:s subventioner, främst till jordbruket, som gör att konkurrensen blir väldigt orättvis om handeln släpps fri. Lokala producenter i AVS-länderna riskerar att slås ut om de tvingas konkurrera med billig import från EU. Internationell handel påverkar fattigdom och utveckling på många sätt, detta syns inte minst på de olika förväntningarna på hur EPA kommer att påverka AVS-länderna. EPA öppnar upp för många nya möjligheter genom regional integration och skapandet av större marknader. Men med ökad öppenhet kommer också ökad sårbarhet och det är viktigt att de svagaste får tillgång till skydd vid en handelsliberalisering. Producenter i AVS-länderna kan tjäna på billigare importerade inputs, men de kan också slås ut av ökad konkurrens från billig import. EPA-avtalen måste vara väldigt genomtänkta och anpassade efter lokala förhållanden för att kunna minska fattigdomen. Men även EU menar att omställningen för AVS-länderna kan bli svår ur ett socialt och ekonomisk perspektiv.