| Summary: | Fysisk beröring i idrottskontexter har tidigare setts som något självklart och naturligt men ses idag som ett riskabelt beteende. Forskning visar att fysisk beröring är bra för barn och ungas inlärning, men trots detta finns det en rädsla hos lärare inför att använda fysisk beröring i undervisningen. Forskning visar alltså att fysisk beröring mellan lärare och elev är komplext, för att förstå denna komplexitet ytterligare tar studien sin utgångspunkt i hur fysisk beröring kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv. Syftet är således att undersöka vilka maktrelationer som skapas genom fysisk beröring mellan lärare och elev genom att göra en intersektionell läsning av forskning om fysisk beröring. Studien har tagit inspiration från Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) metod systematisk litteratursökning. Vi har systematiskt sökt litteratur, valt ut artiklar som vi granskat genom en intersektionell läsning och fokuserat på att identifiera de intersektionella faktorerna kön, ålder, etnicitet, sexualitet, klass och funktionsvariation. Studiens huvudsakliga resultat visar att fysisk beröring mellan lärare och elev påverkas av de intersektionella faktorerna kön, kultur och ålder. Resultatet visar även att sexualiseringen av kroppen är en viktig del i att förstå hur faktorerna påverkar fysisk beröring mellan lärare och elev. Studiens slutsats är således att flera olika maktdimensioner mellan lärare och elever spelar stor roll för att förstå relationen mellan fysisk beröring och undervisning. Det behövs således fler intersektionella empiriska studier för att förstå den fysiska beröringens hela komplexitet då det tar sig till uttryck på olika vis för olika människor.
|
|---|
