Varför IG i ämnet Idrott och hälsa?

• Main Author: Persson, Stewe
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Örebro universitet, Hälsoakademin 2009
• Subjects: Absenteeism; Truancy; Physical Education; Idrott och hälsa; School; Fail
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-7402

Vi vet att ämnet Idrott och hälsa når majoriteten av eleverna i den svenska skolan, men också att icke-deltagandet ökar ju högre upp i åldrarna man kommer. I den nationella utvärderingen av ämnet Idrott och hälsa (NU03) uppger cirka 2 % av eleverna (år 6), 11 % (år 9) och 7 % (Gy II) att de sällan eller aldrig är med på lektionerna i Idrott och hälsa. Drygt 4 % av gymnasieeleverna lämnar den svenska gymnasieskolan utan godkänt betyg i ämnet Idrott och hälsa. Denna studie vill utforska varför en del elever väljer att inte delta i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa? Skälen kan vara många, olika och komplexa. Designen av studien är av explorativ karaktär, då mycket få studier finns som relaterar frånvaro till ämnet Idrott och hälsa. Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk forskningsansats. För att upptäcka så många tänkbara variabler som möjligt så har jag valt halvstrukturerade djupintervjuer. Jag har intervjuat tio unga personer, det blev sex kvinnor och fyra män, som just lämnat gymnasiet med IG eller streck i ämnet Idrott och hälsa. De säger att orsaken till IG eller inget betyg alls är alltför stor ogiltig frånvaro, skolk. De var alla helt övertygade att om de varit närvarande och aktiva så hade de fått ett godkänt betyg. Skälen till att de inte deltog i undervisningen varierade. De flest var skoltrötta och hade svårt att motivera sig oavsett ämne. Några hade medicinska skäl för att inte delta i Idrott och hälsa, medan andra inte tyckte om innehållet. Det upplevdes som samma som de gjort på grundskolan, och för lite anpassat till att de gick på gymnasiet och nu hade blivit äldre. Det var för lite individualisering. Avståndet till idrottshallen var ett annat skäl, och de upplevde stress och obehag över att behöva ha med kläder, byta om, bli svettig, duscha och sedan jäkta tillbaka till lektion. En kvinna tyckte inte om att byta om och idrotta tillsammans med andra. Hon var rädd för kommentarer och ”talande blickar” beträffande hennes utförande av aktiviteter och om hennes kropp. Två av dem hade blivit beroende av dataspel, och en ägnade alla sin tid åt att spela gitarr, i hopp om att en dag bli musiker. Det var egentligen bara en av dem som verkligen hatade ämnet. Resultaten i denna studie tyder på att orsaken till IG i ämnet Idrott och hälsa står att finna i många elevers komplexa tillvaro i och utanför skolan. Det är inte ämnet Idrott och hälsa som är den avgörande orsaken till frånvaron. Det finns dock anledning för berörda parter att se över val av innehåll och hur ämnet presenteras för eleverna.