Demokratiuppdraget i läroplanerna En studie om demokratiuppdraget från 1962 till 2011

Efter andra världskriget fanns ett behov av att utbilda demokratiska samhällsmedborgare. Som resultat av detta formades läroplanerna efter detta behov och uppdraget att fostra demokratiska samhällsmedborgare tog sig form inom skolväsendet. I föreliggande uppsats kommer demokratiuppdraget att studera...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Haglund, Josefine, Löw, Emma
Format: Others
Language:Swedish
Published: Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap 2018
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67619
Description
Summary:Efter andra världskriget fanns ett behov av att utbilda demokratiska samhällsmedborgare. Som resultat av detta formades läroplanerna efter detta behov och uppdraget att fostra demokratiska samhällsmedborgare tog sig form inom skolväsendet. I föreliggande uppsats kommer demokratiuppdraget att studerats med utgångspunkt i läroplanerna för 1962, 1980 samt 2011. Syftet med studien är att analysera demokratiuppdragets formuleringar mellan de tre läroplanerna, samt att belysa likheter och skillnader mellan dem. Studiens resultat visar på stora skillnader i begreppets formulering genom samtliga läroplaner. Att demokratiuppdraget har varit gestaltande i läroplanerna är ett faktum. Uppdraget har i takt med samhället utvecklats och formulerats om. Uppdraget har gått från att fostra eleverna till goda samhällsmedborgare, till att utbilda demokratiska individer. I Lgr 62 betonades uppdraget som att utbilda för samhällets nytta, i Lgr 11 syftar uppdraget istället till att utveckla självständiga individer.