FOLKBIBLIOTEKET SOM PLATS : EN STUDIE OM SYMBOLVÄRDE OCH DET FRIA OFFENTLIGA RUMMET

Detta är en kulturgeografisk kvalitativ studie och analys om folkbiblioteket som plats. Uppsatsens geografiska avgränsning är Örebro län. I arbetet har tre kommuner i Örebro län varit i fokus: Örebro, Karlskoga och Lindesberg. Tre bibliotekarier och ett flertal samhälls-planerare har blivit intervju...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Larsson, Sofie
Format: Others
Language:Swedish
Published: Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap 2018
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67392
Description
Summary:Detta är en kulturgeografisk kvalitativ studie och analys om folkbiblioteket som plats. Uppsatsens geografiska avgränsning är Örebro län. I arbetet har tre kommuner i Örebro län varit i fokus: Örebro, Karlskoga och Lindesberg. Tre bibliotekarier och ett flertal samhälls-planerare har blivit intervjuade i olika omfattning. Några av frågeställningarna är: Hur kan folkbibliotek beskrivas som offentlig plats? Hur använder kommunala samhällsplanerare folkbiblioteket som plats? Finns kvinnligt och manligt kodade rum i folkbiblioteket? Biblioteks symbolvärde är kan i generella mått bestå av böcker men handlar de egentligen om böcker? En röd tråd genom uppsatsen är att folkbiblioteken aldrig har handlat om böcker. Folkbiblioteket är så mycket mer än bara böcker. De symboliserar olika saker för olika individer. Några av dessa symbolvärden som behandlas i denna uppsats är värdet av service, läslust, värdet av mötesplatsen, integration och orättvisor mellan centralort och mindre ort. Bibliotekslagen stärker folkbibliotekens uppgifter, de ska exempelvis verka för det demokratiska samhällets utveckling. Folkbiblioteket förmedlar även bildning till alla som vill och är en frizon för alla. På folkbiblioteken finns sociala regler. Dessa sociala regler verkar vara generella i hela länet. Det är möjligt att dessa regler sträcker sig långt utanför Sveriges gränser. De senaste åren har HBTQ-perspektiv tagit plats på folkbibliotek och i Region Örebro läns kulturplan men det finns aktörer som inte tycker det hör hemma där som uppsatsen diskuterar. Uppsatsen lyfter även hur efterfrågan på service skiljer sig mellan Örebro kommun och övriga kommuner i länet. Orättvisor kan även urskiljas vad gäller samhällsplanerares resurser till samråd för planer av allmänt intresse. Örebro kommun har mer omfattande samråd och mer digitaliserat för planer av allmänt intresse. I uppsatsen diskuteras även om det finns manliga och kvinnliga rum i folkbiblioteken eller inte. Vad dess symbolvärde är för icke besökare och aktiva besökare.