| Summary: | Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka olika diskurser inom mediedebatten om undervisning av nyanlända som konstrueras, samt vilka olika identiteter av den nyanlände eleven som framträder.Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism och metoden är utformad utifrån Faircloughs kritiska diskursanalys. Det är den första dimensionen i hans metod – textanalysen, som används i studien. Det empiriska materialet består av 34 debattartiklar och ledare i fyra svenska dags- och kvällstidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet samt Aftonbladet, publicerade under åren 2014 till 2016.Analysen utförs i tre steg. Det första steget syftar till att undersöka vilka problem och förslag på lösningar som etableras. I det andra steget undersöks vilka diskurser som kan identifieras och i det tredje hur identiteten av den nyanlända eleven konstrueras i mediedebatten.Resultatet visar att det finns tydliga sätt att betrakta den nyanlända. De identifierade diskurserna är en problemdiskurs, en mångfaldsdiskurs och en trygghetsdiskurs där problemdiskursen är den dominerande. Inom både problemdiskursen och trygghetsdiskursen framträder en objektifiering av den nyanlända eleven och ett ”vi och dom-perspektiv”. Inom mångfaldsdiskursen framställs de nyanlända, som individer och inte som en homogen grupp, och inom den diskursen lyfts även positiva effekter av en mångkulturell skola fram. I det empiriska materialet, oftare än inom forskningen, förespråkas undervisning i förberedelseklass framför undervisning i ordinarie klass. Huruvida modersmålet bör ses som en resurs eller som ett hinder i undervisningen debatteras också, och inom mediedebatten kan man se motsatta ståndpunkter som båda refererar till forskning inom området.
|
|---|
