Hur kan vi stötta nyanlända gymnasieungdomars språk- och kunskapsutveckling? : En intervjustudie av svenska som andraspråkslärare i gymnasiets språkintroduktionsprogram

• Main Author: Helmerskog, Maria
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap 2017
• Subjects: flerspråkighet; hermeneutik; skolspråk; svenska som andraspråk; svenska för; Pedagogical Work; Pedagogiskt arbete
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58827

Studien är motiverad mot bakgrund av de senaste årens flyktingmottagning i Sverige med ett stort antal ungdomar i gymnasieåldern som tas emot i gymnasiets språkintroduktionsprogram (sprint). Utifrån ett specialpedagogiskt intresse med inriktning på läs-och skrivsvårigheter är syftet med föreliggande studie att med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöka vad lärare i svenska som andraspråk i gymnasiets språkintroduktionsprogram tänker om hur nyanlända eleverna kan utveckla kunskap i den svenska skolan. Analysen utgår från den hermeneutiska teoribildningen med betoning på kontextens betydelse, forskarens förförståelse och samtalet som grund för kunskapsbildning.Studien visar att de intervjuade sva-lärarna har intresse av att samverka professionellt för att stötta elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har förståelse för elevernas nuvarande psykosociala kontext och uppskattar den beskrivna fungerande samverkan med elevhälsovårdens personal. Informanterna vid sprint-enheterna beskriver att deras möjligheter att stötta eleverna försvåras av bristen på rutiner för dokumentation och information. Lärarna säger att de inte får ta del av information om elevernas skolbakgrund från tidigare kartläggningar. Vidare för lärarna fram att stöttningen av elevens kunskapsutveckling försvåras av bristen på pedagogisk samverkan mellan flerspråkiga studiehandledare och ämneslärare. Det kommer fram i undersökningen att specialpedagogisk kompetens saknas i de flesta undersökta sprint-skolorna, vilket vidare kan innebära att möjligheterna att analysera bakgrunden till elevers språksvårigheter begränsas. Informanterna beskriver rättsosäkerheten i arbetet med det europeiska bedömningssystem, vilket de har förelagts att arbeta med sedan våren 2016, men som inte innehåller normerade kunskapsprov eller tydliga kunskapskrav för svenska som andraspråk.