“Ni fokuserar bara om Europa, bara Europa” : En undersökning om uppfattningen av ämnet historia bland elever och lärare på språkintroduktionen
Under år 2015 sökte sig 162 877 människor till Sverige i hopp om uppehållstillstånd och möjlighet att få bygga en ny framtid i ett land utan krig och misär. Av dessa var 70 384 barn och ungdomar.1 Denna höst upplevde Sverige således den största flyktingvågen sedan andra världskriget. En stor skillna...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
2017
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58757 |
| Summary: | Under år 2015 sökte sig 162 877 människor till Sverige i hopp om uppehållstillstånd och möjlighet att få bygga en ny framtid i ett land utan krig och misär. Av dessa var 70 384 barn och ungdomar.1 Denna höst upplevde Sverige således den största flyktingvågen sedan andra världskriget. En stor skillnad gentemot den invandring som skedde efter andra världskriget är att dagens invandring till stor del består av människor med utomeuropeisk bakgrund vilket har bidragit till att kulturer och religioner har mötts på ett helt nytt sätt. Givetvis har detta fått konsekvenser för både samhället och skolan. Det har således ställts krav på ett väl fungerande mottagningssystem såväl som på det svenska skolsystemet. En relativt färsk rapport från Skolverket visar dock på de brister som finns inom Introduktionsprogrammet språkintroduktion i gymnasieskolan. Rapporten visar att det under 2015 gick 18 700 elever på Introduktionsprogrammet språkintroduktion vilket motsvarar ca 6 procent av alla elever i gymnasieskolan. Detta antal åskådliggör en kraftig ökning på kort tid vilket lett till att skolan uppfattat en problematik kring organiseringen av utbildningen och innehållet i undervisningen. Rapporten slår fast att det krävs ett omfattande utvecklingsarbete kring just dessa frågor, både inom utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik, med syftet att integrera allt fler människor allt snabbare.2 Trots den aktuella utomeuropeiska invandringen har det interkulturella klassrummet varit ett faktum för den svenska skolan under en lång tid tillbaka. Forskning visar dock att dagens historieundervisning tenderar att fokusera på och utgå från historiska processer ur ett eurocentriskt perspektiv.3 En del av detta självständiga arbete ämnar således undersöka hur lärare och elever uppfattar ett sådant innehåll men också hur de uppfattar de kunskaper som ska utvecklas i historia samt ämnets relevans. Undersökningen fokuserar uteslutande på introduktionsprogrammet språkintroduktion vilket utgör ett bristfälligt forskningsfält och följaktligen legitimerar denna studie. Detta självständiga arbete verkar följaktligen för att synliggöra den nuvarande situationen kring historieundervisningen på språkintroduktionen men också att framhäva de framtida möjligheterna med ämnet. |
|---|