Självbestämmande : -inom daglig verksamhet och bostad med särskild service
Syftet med denna studie är att ta reda på om de institutionella förutsättningarna för självbestämmande är möjliggörande eller begränsande för målgruppen vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå (måttlig till svår utvecklingsstörning). Genom en kvalitativ textanalys av styrdokument...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
2017
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-56180 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-oru-56180 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-oru-561802017-03-08T05:21:15ZSjälvbestämmande : -inom daglig verksamhet och bostad med särskild servicesweBerglund, LenaBenreus, PiaÖrebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskapÖrebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap2017SjälvbestämmandeLSSSocialstyrelsendelaktighetutvecklingsstörningDagligSyftet med denna studie är att ta reda på om de institutionella förutsättningarna för självbestämmande är möjliggörande eller begränsande för målgruppen vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå (måttlig till svår utvecklingsstörning). Genom en kvalitativ textanalys av styrdokument som Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialstyrelsens- och kommunala styrdokument samt kompletterande intervjuer fanns tanken att få en djupare förståelse för vilka faktorer som styr självbestämmandet för vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå. De områden som vi valde att studera var daglig verksamhet och boende med särskild service, på grund av att de två insatserna tillsammans täcker in den enskildes hela liv. Resultatet visade att det finns en otydlighet i hur styrdokument som LSS, Socialstyrelsens- och kommunala riktlinjer beskriver självbestämmandet och hur det ska uppnås för den enskilde. Däremot visar resultatet från intervjuerna med kommunernas utvecklingsenhet att det finns en tydlighet i hur personalen kan arbeta pedagogiskt med olika metoder för att möjliggöra den enskildes självbestämmande. Genom att använda oss av interaktionistisk- och nyinstitutionell teori ges resultaten en teoretisk förankring och kan bidra till kunskapen om hur de institutionella förutsättningarna är möjliggörande eller begränsande för självbestämmandet. Sammantaget visar resultatet att personalens kunskaper om funktionsnedsättningar, utbildningsnivå och olika specialpedagogiska metoder främjar självbestämmandet. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-56180application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Självbestämmande LSS Socialstyrelsen delaktighet utvecklingsstörning Daglig |
spellingShingle |
Självbestämmande LSS Socialstyrelsen delaktighet utvecklingsstörning Daglig Berglund, Lena Benreus, Pia Självbestämmande : -inom daglig verksamhet och bostad med särskild service |
description |
Syftet med denna studie är att ta reda på om de institutionella förutsättningarna för självbestämmande är möjliggörande eller begränsande för målgruppen vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå (måttlig till svår utvecklingsstörning). Genom en kvalitativ textanalys av styrdokument som Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialstyrelsens- och kommunala styrdokument samt kompletterande intervjuer fanns tanken att få en djupare förståelse för vilka faktorer som styr självbestämmandet för vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå. De områden som vi valde att studera var daglig verksamhet och boende med särskild service, på grund av att de två insatserna tillsammans täcker in den enskildes hela liv. Resultatet visade att det finns en otydlighet i hur styrdokument som LSS, Socialstyrelsens- och kommunala riktlinjer beskriver självbestämmandet och hur det ska uppnås för den enskilde. Däremot visar resultatet från intervjuerna med kommunernas utvecklingsenhet att det finns en tydlighet i hur personalen kan arbeta pedagogiskt med olika metoder för att möjliggöra den enskildes självbestämmande. Genom att använda oss av interaktionistisk- och nyinstitutionell teori ges resultaten en teoretisk förankring och kan bidra till kunskapen om hur de institutionella förutsättningarna är möjliggörande eller begränsande för självbestämmandet. Sammantaget visar resultatet att personalens kunskaper om funktionsnedsättningar, utbildningsnivå och olika specialpedagogiska metoder främjar självbestämmandet. |
author |
Berglund, Lena Benreus, Pia |
author_facet |
Berglund, Lena Benreus, Pia |
author_sort |
Berglund, Lena |
title |
Självbestämmande : -inom daglig verksamhet och bostad med särskild service |
title_short |
Självbestämmande : -inom daglig verksamhet och bostad med särskild service |
title_full |
Självbestämmande : -inom daglig verksamhet och bostad med särskild service |
title_fullStr |
Självbestämmande : -inom daglig verksamhet och bostad med särskild service |
title_full_unstemmed |
Självbestämmande : -inom daglig verksamhet och bostad med särskild service |
title_sort |
självbestämmande : -inom daglig verksamhet och bostad med särskild service |
publisher |
Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
publishDate |
2017 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-56180 |
work_keys_str_mv |
AT berglundlena sjalvbestammandeinomdagligverksamhetochbostadmedsarskildservice AT benreuspia sjalvbestammandeinomdagligverksamhetochbostadmedsarskildservice |
_version_ |
1718420692619231232 |