Health Risks of VOCs and Aldehydes in Indoor Air : A Case Study of Three Beauty Salons and a Gym

People tend to spend more and more time indoors, constantly breathing indoor air. In indoor air there is a mixture of chemicals from both the outdoor air, which is let in through the ventilation systems, and from the materials and products that are used indoors. To maintain good health, good indoor...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Ydstål, Danielle
Format: Others
Language:English
Published: Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik 2016
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51779
Description
Summary:People tend to spend more and more time indoors, constantly breathing indoor air. In indoor air there is a mixture of chemicals from both the outdoor air, which is let in through the ventilation systems, and from the materials and products that are used indoors. To maintain good health, good indoor air quality (IAQ) is essential, not only at home but also at work. Some workplaces are more prone to air contamination than others, beauty salons being a great example. This is simply because a large number of products are used, all with a complex composition of different substances. In this study, the concentrations of volatile organic compounds (VOCs) and aldehydes are measured in the air of different types of beauty salons and a gym. Three different types of beauty salons are included; one hair salon using traditional hair products, one hair salon using organic products and the third salon is a nail salon. The gym is included as a reference facility where low emissions of VOCs and aldehydes are expected. Also, a sample of the outdoor air in central Örebro is taken to be able to conclude that the indoor pollution is indeed from indoor sources, using indoor/outdoor ratio (I/O ratio). To evaluate the risk associated with the measured concentrations of VOCs and aldehydes a new approach using chronic limit values for calculation of hazard index (HI) and maximum cumulative ratio (MCR) is used as well as the Swedish occupational exposure limits. HI is calculated by adding all substances in the mixture’s hazard quotients (HQs), which is the measured concentration divided by the limit value. The HI is an indication of the strength of the toxicity of the mixture where a value above 1 is of concern, whereas MCR is used to identify if one or several substances are responsible for the total toxicity by dividing the HI by the maximum HQ in the mixture. The results showed a low risk for all sampling sites, except personal sampling in salon 3, where HI > 1 and MCR>2, which means concern for combined effect by several substances. === Vi tenderar att spendera allt mer tid inomhus, vilket gör att vi konstant andas inomhusluft. I inomhusluft finns en mix av kemikalier från både luften utomhus som släpps in genom ventilationssystemen och från material och produkter vi använder inomhus. För att bibehålla god hälsa är det nödvändigt med en god kvalitet på inomhusluften, inte bara hemma utan också på jobbet. Vissa arbetsplatser löper större risk för dålig inomhusluft än andra, ett bra exempel är skönhetssalonger. Detta på grund av det stora antal produkter som används, varav alla har sin egen komplexa komposition av kemikalier. I denna studie mäts koncentrationerna av flyktiga organiska ämnen och aldehyder i inomhusluften på olika skönhetssalonger och ett gym. Tre olika skönhetssalonger deltog i studien; en hårsalong som använder sig av traditionella produkter, en hårsalong som använder ekologiska produkter och en nagelsalong. Gymmet används som en typ av referensanläggning där låga halter av flyktiga organiska ämnen och aldehyder väntas. Även utomhusluften mäts i centrala Örebro, och resultatet används för att kunna fastställa att de uppmätta ämnena har sitt ursprung i inomhusmiljön genom att beräkna indoor/outdoor ratio (I/O ratio). För att utvärdera riskerna de uppmätta koncentrationerna flyktiga organiska ämnen och aldehyder utgör, tillämpas ett nytt tillvägagångssätt där man använder kroniska gränsvärden för att beräkna hazard index (HI) och maximum cumulative ratio (MCR), samt svenska hygieniska gränsvärden. Alla ämnen i en mix har en så kallad hazard quotient (HQ) som beräknas genom att dividera den uppmätta koncentrationen av ämnet med dess gränsvärde. Alla ämnens HQ adderas och tillsammans utgör de HI. HI indikerar styrkan av mixens sammanvägda toxicitet och ett värde över 1 är oroväckande. MCR används för att identifiera om ett eller flera ämnen är ansvariga för den totala toxiciteten för mixen genom att dividera HI med den högsta uppmätta HQ i mixen. Resultaten visade låg risk för alla prover, förutom personburen provtagning i salong 3, där HI>1 och MCR>2, vilket betyder att oro finns för mixens kombinerade effekter och det orsakas av flera substanser.