| Summary: | Sammanfattning Arbetet på socialtjänsten präglas av att socialsekreterare verkar självständigt med stort utrymme att handla fritt, vilket medför att de tvingas fatta viktiga beslut i gränslandet mellan självständighet och det ramverk som ska fungera som vägledning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur socialsekreterare, som arbetar som missbrukshandläggare, upplever att deras handlingsutrymme påverkas av lagar, riktlinjer och villkor, samt om de anser att utrymmet har ändrats sedan de fick sin anställning, och i så fall på vilket sätt. Studien har formulerats och analyserats mot bakgrund av begreppen handlingsutrymme, gräsrotsbyråkrat och organisation. För att få en djupare förståelse för missbrukshandläggarnas handlingsutrymme genomfördes fem kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner med socialsekreterare som arbetar med missbrukshandläggning. Studiens resultat visar att det, förutom lagar och riktlinjer, finns ett antal villkor som påverkar missbrukshandläggarnas handlingsutrymme, så som: organisationens utformning och ledarskap, relationen till klienten, handläggarens professionella kunskap och erfarenhet, arbetsförhållanden och samverkan med andra yrkesgrupper. Studien implicerar även att handlingsutrymmet inte förändrats avsevärt sedan handläggarna fick sin anställning, men att deras osäkerhet kring arbetet och avsaknad av erfarenhet bidrog till att inskränka deras handlingsutrymme inledningsvis, efter påbörjad anställning. Diskussionen berör hur organisationens utformning och legitimitet påverkar handlingsutrymmet samt det faktum att missbrukare är en lågprioriterad grupp i samhället.
|
|---|
