| Summary: | Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska sju frågeformulär som använts för att mäta kvalitet ur ett brukarperspektiv. Den huvudsakliga fokuseringen har varit på enkäter där i första hand frågekonstruktionen har belysts. Analysen har utgått från åtta kvalitetsområden som SCB använt i en undersökning av brukares upplevelser av kvaliteten inom individ – och familjeomsorgen, dessa har även kritiskt granskat. Av studien framkommer att dessa områden kan ses som adekvata utifrån lagstiftning och Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem inom individ – och familjeomsorgen. Dock har det framkommit att dessa områden bör kompletteras med frågor angående resultat och huruvida barnperspektivet beaktas. Angående frågekonstruktionen finns det vissa brister bland de undersökningar som granskats i denna studie, dessa kan kategoriseras till tre typer av frågekonstruktioner. Dels används frågor som ger information som är av mer beskrivande karaktär. Dessa frågor ger ingen information om åsikter eller uppfattningar och kan heller inte användas som underlag för förändringar. Den andra typen av frågor är frågor med jakande eller nekande svarsalternativ, vilket bör undvikas då de kan påverka undersökningsresultatet eftersom människor tenderar att lättare instämma än motsätta sig påståenden. Den tredje bristande frågekonstruktionen som förekommer är frågor som innehåller flera delaspekter, dvs. att en fråga syftar till att undersöka flera aspekter i samma fråga. Detta försvårar för den svarande och den som sammanställer resultatet. Utifrån analysen av dessa undersökningar har ett förslag till en enkät framställs. Även denna enkät utgår från SCB:s åtta kvalitetsområden, men dessa har kompletterats med områdena resultat och barnperspektiv. Frågorna utgörs av frågor från de granskade undersökningarna, dessa har i vissa fall omformulerats för att i så stor utsträckning som möjligt uppfylla, de av litteraturen framkomna, rekommendationerna angående frågekonstruktion.
|
|---|
