| Summary: | Forskningen visar att språket är viktig när det kommer till vård. Denna studie syftar till att undersöka hur vårdgivare inom hemtjänsten hanterar och uppfattar språksvårigheter med äldre invandrare som inte kan svenska. För att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts med sex stycken vårdpersonal inom hemtjänsten. Resultatet visar att språksvårigheter är vanligt förekommande men att det inte alltid behöver vara ett problem. För att hantera språkskillnaderna användes bland annat teckenspråk, kroppsspråk, ögonkontakt samt beröring. Utförliga besöksplaner, kontaktmannaskap och kontinuitet användes som arbetsredskap för att förebygga missförstånd och underlätta kommunikationen. Det rådde olika meningar huruvida de äldre invandrarna var ensamma och isolerade. Personalen upplevde att de äldre upplevde språksvårigheterna som jobbiga, blev ledsna, arga och kände hopplöshet. Skapandet av goda relationer påverkades inte av språksvårigheterna ansåg fyra av sex intervjupersoner. Antaganden användes inte för att underlätta språksvårigheterna då de behandlade alla individuellt. Tillmötesgående, förtroendeingivande, sunt förnuft och vänlighet var ord som förknippades med positivt bemötande. === Research shows that language is important when it comes to healthcare. This study aims to investigate how caregivers in home care handle and understand language difficulties with older immigrants who don’t speak Swedish. To answer the question qualitative, semi-structured interviews were conducted with six health workers in home care. The result shows that language difficulties are common but not always need to be a problem. To deal with the different languages following were used; sign language, body language, eye contact and touch. Detailed visit plans, contact persons and continuity were used as tools to prevent misunderstandings and to facilitate communication. There was a difference of opinion whether the older immigrants were alone and isolated. The staff felt that the older experienced language difficulties hard, that they were sad, angry and felt hopelessness. Four interview persons thought that the establishment of good relations were not affected by language difficulties. Assumptions were not used to facilitate language difficulties since they treated everyone individually. Accommodating, trustworthy, good sense and kindness were words that were associated with positive reception.
|
|---|
