Genusperspektiv på svenskundervisning : Hur lärare arbetar med flickors och pojkars uttrycksmedel

Denna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet. Undersökningen är kva...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Pettersson, Linda
Format: Others
Language:Swedish
Published: Örebro universitet, Pedagogiska institutionen 2006
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-317
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-oru-317
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-oru-3172013-01-08T13:12:44ZGenusperspektiv på svenskundervisning : Hur lärare arbetar med flickors och pojkars uttrycksmedelswePettersson, LindaÖrebro universitet, Pedagogiska institutionen2006genusköngenusperspektivflickor och pojkarsvenskasvenskundervisningsvenskämnetgrundskolanEducationPedagogikDenna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet. Undersökningen är kvalitativ då den syftar till att skapa en förståelse för lärarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom både deltagande observationer och intervjuer har studien också en etnografisk karaktär. Intervjuerna gjordes med två lärare, en kvinna och en man, på en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lärares klasser, årskurs tre och fyra. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i genusteori och tidigare empirisk forskning om genus och svenska i grundskolan. Resultatet visar att lärarna inte aktivt arbetar för att skapa lika förutsättningar för flickor respektive pojkar när de skall uttrycka sig muntligt och skriftligt. I viss mån finns det en medvetenhet om att flickor kan hamna i underläge gentemot pojkar i gruppdiskussioner och att pojkar oftast har svårare än flickor för att uttrycka sig i skrift. Samtidigt finns det en uppfattning om att det inte är någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uttrycker sig. Uppsatsen problematiserar varför lärarna inte arbetar med ett genusperspektiv i sin svenskundervisning, trots att kursplanen för svenska nämner att ett sådant perspektiv skall finnas. För att kunna ha ett genusperspektiv på svenskämnet krävs tydligare riktlinjer i kursplanen, en förändrad syn på svenskämnet och genusmedvetna pedagoger som uppmärksammar ämnets könsproblematik. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-317application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic genus
kön
genusperspektiv
flickor och pojkar
svenska
svenskundervisning
svenskämnet
grundskolan
Education
Pedagogik
spellingShingle genus
kön
genusperspektiv
flickor och pojkar
svenska
svenskundervisning
svenskämnet
grundskolan
Education
Pedagogik
Pettersson, Linda
Genusperspektiv på svenskundervisning : Hur lärare arbetar med flickors och pojkars uttrycksmedel
description Denna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet. Undersökningen är kvalitativ då den syftar till att skapa en förståelse för lärarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom både deltagande observationer och intervjuer har studien också en etnografisk karaktär. Intervjuerna gjordes med två lärare, en kvinna och en man, på en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lärares klasser, årskurs tre och fyra. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i genusteori och tidigare empirisk forskning om genus och svenska i grundskolan. Resultatet visar att lärarna inte aktivt arbetar för att skapa lika förutsättningar för flickor respektive pojkar när de skall uttrycka sig muntligt och skriftligt. I viss mån finns det en medvetenhet om att flickor kan hamna i underläge gentemot pojkar i gruppdiskussioner och att pojkar oftast har svårare än flickor för att uttrycka sig i skrift. Samtidigt finns det en uppfattning om att det inte är någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uttrycker sig. Uppsatsen problematiserar varför lärarna inte arbetar med ett genusperspektiv i sin svenskundervisning, trots att kursplanen för svenska nämner att ett sådant perspektiv skall finnas. För att kunna ha ett genusperspektiv på svenskämnet krävs tydligare riktlinjer i kursplanen, en förändrad syn på svenskämnet och genusmedvetna pedagoger som uppmärksammar ämnets könsproblematik.
author Pettersson, Linda
author_facet Pettersson, Linda
author_sort Pettersson, Linda
title Genusperspektiv på svenskundervisning : Hur lärare arbetar med flickors och pojkars uttrycksmedel
title_short Genusperspektiv på svenskundervisning : Hur lärare arbetar med flickors och pojkars uttrycksmedel
title_full Genusperspektiv på svenskundervisning : Hur lärare arbetar med flickors och pojkars uttrycksmedel
title_fullStr Genusperspektiv på svenskundervisning : Hur lärare arbetar med flickors och pojkars uttrycksmedel
title_full_unstemmed Genusperspektiv på svenskundervisning : Hur lärare arbetar med flickors och pojkars uttrycksmedel
title_sort genusperspektiv på svenskundervisning : hur lärare arbetar med flickors och pojkars uttrycksmedel
publisher Örebro universitet, Pedagogiska institutionen
publishDate 2006
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-317
work_keys_str_mv AT petterssonlinda genusperspektivpasvenskundervisninghurlararearbetarmedflickorsochpojkarsuttrycksmedel
_version_ 1716511942445629440