| Summary: | Den här uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom består av en kombinerad syn- och hörselnedsättning och synen försämras med tiden framförallt i synfältet. Med Ushers syndrom innebär det även svårigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrån elever på aktörsnivå och skolan och lärare på institutionell nivå. Anpassningarna är viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker även vilka anpassningar som uppstår och hur går de tillväga för att lösa problem i klassrummet. Denna uppsats utgår från en etnografisk ansats och studiens empiri består av intervjuer med elever, läraren, dövblindsamordnaren, en klassrumsobservation och styrdokument. Dessa empirier presenteras i resultatredovisningen med fokus på elever med Ushers syndrom och inkludering på olika nivåer som skolan, läraren och klassrummet. Studien har visat att skolan och lärarens bemötande är en betydande faktor för inkluderingsprocessen. Forskningen har betonat att det är hela verksamheten som ska förändras i ett inkluderingsarbete. Ett bra bemötande innebär att dessa aktörer med anpassningar ser till att eleverna med Ushers syndrom får uppleva inkludering. Anpassningarna som visats i studien är lärarens klädsel, belysning, turtagning i samtal och tekniska hjälpmedel. Det har konstaterats att elever med Ushers syndrom också själva har en del i inkluderingsarbetet genom att framföra sina behov eftersom behovet varierar från elev till elev. Det har framträtt i studien att det inte är lätt att framföra sina behov direkt eftersom elever inte vill avvika från normen i klassrummet som består av döva elever och teckenspråk.
|
|---|
