"Vi har en handlingsplan, men sen då?" : En studie av tillämpningen av tre kommuners handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck

Syftet med denna studie var att undersöka hur Västerås, Surahammar och Fagersta arbetade utifrån sina handlingsplaner mot hedersrelaterat förtryck. Frågeställningarna som styrde studien var, vilka utgångspunkter används som förklaringsmodell till hedersrelaterat våld, hur fortgår arbetet med tillämp...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Pettersson, Johanna
Format: Others
Language:Swedish
Published: Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete 2012
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23579
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-oru-23579
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-oru-235792013-01-08T13:43:48Z"Vi har en handlingsplan, men sen då?" : En studie av tillämpningen av tre kommuners handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryckswePettersson, JohannaÖrebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete2012ethnicitystigmatizationevaluationcultureresourcessustainabilityetnicitetstigmatiseringutvärderingkulturresurserlångsiktighetSyftet med denna studie var att undersöka hur Västerås, Surahammar och Fagersta arbetade utifrån sina handlingsplaner mot hedersrelaterat förtryck. Frågeställningarna som styrde studien var, vilka utgångspunkter används som förklaringsmodell till hedersrelaterat våld, hur fortgår arbetet med tillämpningen av handlingsplanerna samt vad anser intervjupersonerna själva om effekterna av arbetet med handlingsplanerna och eventuella svårigheter? Detta undersöktes med hjälp utav en semistrukturerad intervjuguide. Två personer i respektive kommun intervjuades. Samtliga intervjupersoner arbetade strategiskt med frågan. Den tidigare forskningen som redovisas diskuterar debatten kring hedersrelaterat förtryck som dominerats av det kulturbetingade perspektivet. Detta problematiserades i den tidigare forskningen utifrån att det riskerar leda till att förstärka ett utanförskap genom att redan marginaliserade grupper stigmatiseras. De teoretiska referensramarna var det kulturbetingade perspektivet, byråkratins gränser för handlingsutrymmet och stämplingsteori. Resultatet visade att det kulturbetingade perspektivet problematiserades hos hälften av intervjupersonerna samt att två intervjupersoner upplever att det finns en risk att stereotypiseringen av hedersförövare leder till att unga utsatta riskerar att inte våga söka hjälp. Intervjuerna visade vidare att det inte är självklart vilket perspektiv man ska ersätta det kulturbetingade med. Vidare visade också resultatet att de största problemen som intervjupersonerna upplevde med arbetet idag är brist på resurser och långsiktighet. Ingen utav kommunerna har utvärderat sina handlingsplaner vilket innebär att det är svårt att mäta effekterna av arbetet. The purpose of the following study was to examine how the authorities of the municipalities of Västerås, Surahammar and Fagersta are acting against honor related oppression. The questions at issue were; which perspective of honor related violence is used by the authorities, how is the action against honor related oppression proceeding, and what do the authorities themselves think about the outcome of the work. A qualitative approach was used. Semi-structured interviews were conducted with two representatives from each municipality in charge of the task. The previous research used in the study presents a traditional view of honor related oppression dominated by a cultural perspective. This view was put into question based on the assumption that it could increase the sense of exclusion in already marginalized groups. The theoretical references used to interpret the results were the culture determined perspective, the bureaucracy’s impact on discretion and stigmatization. The results showed that three of the respondents found the culturally dominated perspective problematic. Two of the respondents assumed that stigmatization of honour offenders might prevent victims from seeking help. Furthermore the interviews showed that the authorities could not produce any alternative explanation of the honor related oppression. Lack of resources and few possibilities for long term follow ups were viewed as main obstacles in the work against honor related oppression. Neither one of the municipalities have evaluated their plans of action, why it’s hard to assess the outcome of the work. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23579application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic ethnicity
stigmatization
evaluation
culture
resources
sustainability
etnicitet
stigmatisering
utvärdering
kultur
resurser
långsiktighet
spellingShingle ethnicity
stigmatization
evaluation
culture
resources
sustainability
etnicitet
stigmatisering
utvärdering
kultur
resurser
långsiktighet
Pettersson, Johanna
"Vi har en handlingsplan, men sen då?" : En studie av tillämpningen av tre kommuners handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck
description Syftet med denna studie var att undersöka hur Västerås, Surahammar och Fagersta arbetade utifrån sina handlingsplaner mot hedersrelaterat förtryck. Frågeställningarna som styrde studien var, vilka utgångspunkter används som förklaringsmodell till hedersrelaterat våld, hur fortgår arbetet med tillämpningen av handlingsplanerna samt vad anser intervjupersonerna själva om effekterna av arbetet med handlingsplanerna och eventuella svårigheter? Detta undersöktes med hjälp utav en semistrukturerad intervjuguide. Två personer i respektive kommun intervjuades. Samtliga intervjupersoner arbetade strategiskt med frågan. Den tidigare forskningen som redovisas diskuterar debatten kring hedersrelaterat förtryck som dominerats av det kulturbetingade perspektivet. Detta problematiserades i den tidigare forskningen utifrån att det riskerar leda till att förstärka ett utanförskap genom att redan marginaliserade grupper stigmatiseras. De teoretiska referensramarna var det kulturbetingade perspektivet, byråkratins gränser för handlingsutrymmet och stämplingsteori. Resultatet visade att det kulturbetingade perspektivet problematiserades hos hälften av intervjupersonerna samt att två intervjupersoner upplever att det finns en risk att stereotypiseringen av hedersförövare leder till att unga utsatta riskerar att inte våga söka hjälp. Intervjuerna visade vidare att det inte är självklart vilket perspektiv man ska ersätta det kulturbetingade med. Vidare visade också resultatet att de största problemen som intervjupersonerna upplevde med arbetet idag är brist på resurser och långsiktighet. Ingen utav kommunerna har utvärderat sina handlingsplaner vilket innebär att det är svårt att mäta effekterna av arbetet. === The purpose of the following study was to examine how the authorities of the municipalities of Västerås, Surahammar and Fagersta are acting against honor related oppression. The questions at issue were; which perspective of honor related violence is used by the authorities, how is the action against honor related oppression proceeding, and what do the authorities themselves think about the outcome of the work. A qualitative approach was used. Semi-structured interviews were conducted with two representatives from each municipality in charge of the task. The previous research used in the study presents a traditional view of honor related oppression dominated by a cultural perspective. This view was put into question based on the assumption that it could increase the sense of exclusion in already marginalized groups. The theoretical references used to interpret the results were the culture determined perspective, the bureaucracy’s impact on discretion and stigmatization. The results showed that three of the respondents found the culturally dominated perspective problematic. Two of the respondents assumed that stigmatization of honour offenders might prevent victims from seeking help. Furthermore the interviews showed that the authorities could not produce any alternative explanation of the honor related oppression. Lack of resources and few possibilities for long term follow ups were viewed as main obstacles in the work against honor related oppression. Neither one of the municipalities have evaluated their plans of action, why it’s hard to assess the outcome of the work.
author Pettersson, Johanna
author_facet Pettersson, Johanna
author_sort Pettersson, Johanna
title "Vi har en handlingsplan, men sen då?" : En studie av tillämpningen av tre kommuners handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck
title_short "Vi har en handlingsplan, men sen då?" : En studie av tillämpningen av tre kommuners handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck
title_full "Vi har en handlingsplan, men sen då?" : En studie av tillämpningen av tre kommuners handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck
title_fullStr "Vi har en handlingsplan, men sen då?" : En studie av tillämpningen av tre kommuners handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck
title_full_unstemmed "Vi har en handlingsplan, men sen då?" : En studie av tillämpningen av tre kommuners handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck
title_sort "vi har en handlingsplan, men sen då?" : en studie av tillämpningen av tre kommuners handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck
publisher Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete
publishDate 2012
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23579
work_keys_str_mv AT petterssonjohanna viharenhandlingsplanmensendaenstudieavtillampningenavtrekommunershandlingsplanermothedersrelateratvaldochfortryck
_version_ 1716527281465196544