| Summary: | Föreliggande rapport har tillkommit inom enheten för FoU-stöd vid Regionförbundet i Uppsala län. Initiativet till utvärderingen togs av personal som arbetar med barn i våldsutsatta familjer vid Trappan, en Råd och stödverksamhet i Uppsala kommun. Barn som lever i familjer där våld ingår i vardagen far mycket illa. Vart tionde barn har någon gång sett eller hört en förälder – oftast mamma – bli slagen. På initiativ från Rädda Barnen utvecklades under slutet av 1990-talet en modell för krissamtal med barn i våldsutsatta miljöer. Modellen kallas Trappan och den presenteras bl a i Inger Ekboms och Ami Arnells bok ”och han sparkade mamma…”. Trappan-modellen har sedan dess spridits över landet, men någon utvärdering som inkluderar barnen och som fokuserar på effekter har inte tidigare gjorts. Trappan-modellen används i Uppsala kommun sedan 2000. Personalens erfarenheter är att insatsen verkar ge ett betydelsefullt stöd till barnen, men man hade ett behov av att få mer tillförlitlig kunskap om Trappan-modellens effektivitet. Studien har genomförts av fil dr Åsa Källström Cater, från Örebro Universitet, med ekonomiskt stöd via projektmedel från Länsstyrelsen. Eftersom studien gjorts med begränsade resurser har det inte funnits möjligheter att göra ett upplägg med kontrollgrupp, men Regionförbundets FoU-verksamhet var angelägna om att anlita en forskare för att få ett vetenskapligt hållbart upplägg på utvärderingen. En referensgrupp med representanter från Trappan, från IFO-ledningen i Uppsala kommun, professor Elisabet Näsman vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet samt FoU-stöd har följt projektet. Resultatet av utvärderingen visar att Trappan-samtalen kan förbättra barnens allmänna psykiska hälsa och livssituation.
|
|---|
