| Summary: | Denna studie har som övergripande syfte att undersöka vilka skriftspråkliga kompetenser som framställs som nödvändiga i ett nationellt utvärderingsinstrument för de inledande skolåren. I det övergripande syftet ingår också att undersöka vilken bild av eleven som framträder i utvärderingen av elevers skriftspråkliga kompetenser. Föremål för analys är Skolverkets bedömningsstöd för svenska och svenska som andraspråk, Nya språket lyfter. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i literacybegreppet och literacyperspektivets syn på kompetens. Dessutom diskuteras literacyperspektivets syn på lärande och bedömning eftersom dessa områden blir viktiga för studiens genomförande. Den analytiska processen genomförs i två steg. Det första steget undersöker Skolverkets bedömningsstöd utifrån ett literacyperspektiv för att synliggöra vilken kompetenssyn som materialet är uppbyggt kring. Den analytiska processens andra steg undersöker hur bilden av eleven konstrueras i Skolverkets bedömningsstöd. Kompetenser som görs gällande som viktiga i Skolverkets bedömningsinstrument innefattar språkets symboler och byggstenar vilket inkluderar bokstav, ljud, ord och meningar. Dessutom framställs förståelse av texters innehåll och delaktighet i textproduktion och bearbetning av texter som viktiga kompetenser. Att kritiskt kunna granska text utifrån olika perspektiv och att ha kunskap om att texter tillhör olika genrer och därigenom används på olika sätt framställs vara av underordnad karaktär. Bilden av eleven som konstrueras är komplex och beroende av utifrån vilket perspektiv man väljer att studera materialet. I bedömningen av eleven framställs denne som ensam skapare i lärandet medan undervisningen som Skolverket ger förslag på framställer eleven som delaktig i en gemenskap som skapar och utforskar text och språk.
|
|---|
