| Summary: | Syftet med denna undersökning var att göra en jämförelse mellan länssjukhus och länsdelssjukhus i Sverige avseende på vilket sätt arbetsterapeuter bedömer kognitiv förmåga hos personer som rehabiliteras till följd av stroke. Metoden som användes för att ta reda på detta var en kvantitativ enkätundersökning, där 53 arbetsterapeuter runtom i Sverige deltog. Resultatet visade att ostrukturerad bedömning användes oftare än strukturerad bedömning på både länssjukhus och länsdelssjukhus. Det fanns en tendens att arbetsterapeuter på länsdelssjukhus använde strukturerad bedömning i högre utsträckning och ostrukturerad bedömning i lägre utsträckning än de arbetsterapeuter som arbetade på länssjukhus. För båda sjukhustyperna gäller att flertalet utförde ostrukturerade bedömningar flera gånger under behandlingstiden, samt att över hälften utförde strukturerade bedömningar flera gånger under behandlingstiden. Flertalet av arbetsterapeuterna både på länssjukhus och på länsdelssjukhus tyckte att resultatet av deras bedömningar var antingen mycket användbart eller ganska användbart som stöd i behandlingsplanering, uppföljning och överrapportering. Vid samtliga bedömningssätt hittades samband mellan hur ofta arbetsterapeuterna använde det sättet och hur användbart resultat de ansåg att de fick av detta. Oavsett sjukhustyp var det 2/3 av arbetsterapeuterna som svarade att de var helt nöjda med sina möjligheter till att utföra en bedömning som leder till ett användbart resultat. Övriga svarade att de bara delvis var nöjda med sina möjligheter. Bland faktorerna som de ansåg skulle kunna förbättra deras möjligheter var ”tid” den vanligaste. Slutsatsen är att det endast finns små skillnader mellan länssjukhus och länsdelssjukhus avseende arbetsterapeuters bedömningar av kognitiv förmåga.
|
|---|
