| Summary: | Inom ramen för den statliga idrottssatsningen Idrottslyftet finns det möjlighet för idrottsföreningar att från sina regionala idrottsförbund ansöka om ekonomiskt bidrag för att finansiera ett samarbete med en eller flera skolor. Det viktigaste syftet med detta är att rekrytera fler barn och ungdomar till och behålla fler barn och ungdomar i idrottsrörelsen. Verksamheten ska ha ett inkluderande perspektiv och genomsyras av Riksidrottsförbundets programförklaring Idrotten vill. Folkhälsomålen och barnrättsperspektivet ska också beaktas vid projektens genomförande. Syftet med examensarbetet är att undersöka tre olika samarbeten mellan skolor och idrottsföreningar. Målsättningen är inte att presentera resultat som kan generaliseras till alla samarbeten som sker mellan skolor och idrottsföreningar, utan snarare att ge en bild av hur de tre undersökta samarbetenas förenings- och skolrepresentanter resonerar kring frågeställningarna. Den övergripande frågeställningen är: Varför samarbetar skolor och idrottsföreningar inom ramen för Idrottslyftet och hur ser de på det gemensamma samhällsfostrande uppdraget? För att svara på den övergripande frågeställningen används några kompletterande frågeställningar: Vilka är de viktigaste syftena som anges av respondenterna för ett samarbete mellan de båda parterna och sammanfaller dessa med de syften som den andra parten angav? Vilken är den målgrupp man riktar sig mot genom projektet enligt respondenterna? Vad anser de båda respondenterna är de viktigaste effekterna om en tidigare inaktiv person blir aktiv i en idrottsförening? Ser de båda parterna någon konflikt mellan idrottsrörelsens och skolans världar? Studien har genomförts genom att halvstrukturerade intervjuer har skett med en föreningsrepresentant och en skolrepresentant från tre olika samarbeten i en större mellansvensk kommun. De sex intervjuerna har analyserats med inspiration från Giorgis analysmodell och resultaten har sedan diskuterats där så är möjligt, med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält. Rekrytering och social fostran angavs som ett viktigt syfte för samarbete av både skol- och föreningsrepresentanter. Fysisk aktivitet angavs också, likaså att slussa in ungdomarna i föreningslivet och att ge dem en upplevelse de annars inte kunnat få. Skol- och föreningsrepresentanterna hade endast i ett fall samma syfte med samarbetet. Målgruppen var i ett av fallen inaktiva ungdomar, där man lade särskild fokus på flickor. I de två andra fallen riktade sig verksamheten till ungdomar i allmänhet. Både skol- och föreningsrepresentanterna tyckte i stora drag att föreningslivet på ett bra sätt kompletterar skolan i det samhällsfostrande uppdraget.
|
|---|
