| Summary: | Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialsekreterare i några kommuner bedömer behovet av stöd för föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning eller svagbegåvning. Vidare är syftet att undersöka vad socialsekreterarna upplever vara problematiskt vid dessa bedömningar, samt att inventera vad tidigare forskning säger på området. Forskningsöversikten kommer i uppsatsen att användas som analysverktyg. Som metod använder jag mig av en kvalitativ ansats i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att alla de tre intervjuade socialsekreterarna gör en vanlig utredning. Utöver det anlitar socialsekreteraren i den andra kommunen ett utredningshem, där familjen bor under en längre tid och där särskilda bedömningsinstrument används. I den tredje kommunen gör socialsekreteraren en utredning i en utredningslägenhet, där familjen vistas dagtid under en längre tid, men utan särskilda bedömningsinstrument. Svårigheter som upplevdes var bland annat beroende av själva utvecklingsstörningen eller svagbegåvningen i sig, att föräldrarna kan ha svårt att se sitt eget behov av stöd. Bemötandet och risken att föräldern ska känna sig kränkt och om föräldern ska räcka över tid var också svårigheter som togs upp. Överlag upplevdes detta vara ett svårt område med svåra bedömningar. Slutsatsen är bland annat att, antagligen, på grund av det relativt lilla antalet föräldrar med utvecklingsstörning och svagbegåvning så har inte alla kommuner utarbetat särskilda bedömningsmetoder just för den här gruppen. Men detta skulle behövas eftersom forskning visat att rätt bedömning är viktigt för att kunna utforma adekvat stöd. Nyckelord: utvecklingsstörning, svagbegåvning, föräldraskap, bedömning, socialsekreterare. === Intellectual disability and parenthood -social welfare secretaries assessment of the need of support for parents with an intellectual disability, and the difficulties around these assessments The main purpose of this study is to examine how social welfare secretaries do their assessments of the need of support for parents with an intellectual disability, and what their experiences is about difficulties doing these assessments. The purpose is also to examine what earlier research says in the area. The research summary will be used for the analysis of the empirical data. The method used is a qualitative approach with semi structured interviews in three municipalities (A, B, C). The result shows that in all three examined municipalities (A, B, C) they do an ordinary investigation. In municipality B social welfare secretaries also use a special institutional flat where the family lives for a longer period of time and where special methods of assessment are used. In municipality C social welfare secretaries also use a special flat for purpose of investigation where the family stays day time for a longer period of time, but without using special methods of assessment. The result also shows that difficulties in doing these assessments depend for example on the intellectual disability in itself: parents not being able to understand their own need of support. It also shows difficulties in addressing the parents, without making them feel insulted. Generally the experiences of the interviewed social welfare secretaries is that it is a complicated area with complicated assessments. An important conclusion of this study is that, probably because of the relatively small numbers of parents with an intellectual disability, not all municipalities have developed special methods for this special group of people. But this will be needed, because as the research summary shows, a correct assessment by the social welfare secretary is necessary in order to be able to give adequate support. Key words: intellectual disability, parenthood, assessment, social welfare secretary
|
|---|
