Socialsekreterares och klienteters upplevelser av deltaganden i professionella nätverksmöten.
Nätverksarbete har växts sig allt starkare under de senaste trettio åren i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nätverksmöten. Syftet...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete
2011
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-16060 |
Summary: | Nätverksarbete har växts sig allt starkare under de senaste trettio åren i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nätverksmöten. Syftet är även att undersöka vilka positiva och negativa aspekter gällande nätverksmöten som socialsekreterare samt klienter lyfter fram. Metoden som använts för att besvara syftet är kvalitativ. Tre socialsekretare och tre klienter har intervjuats på socialtjänsten i den specifika kommunen. Ett frivillighets- samt ett bekvämlighetsurval har använts. Resultatet visar att ingen av respondenterna i nuläget är helt nöjda med nätverksmöten som arbetsform. De har olika förslag på vad som saknas och vad som kan förbättras. Exempelvis önskar en klient mer tjänstemannamöten och en socialsekreterare eftersöker större möjlighet till analys av alternativa möjligheter till hjälp och förbättring av klientens nuvarande situation. Slutsatsen som dras i studien är att tjänstemannamöten är att föredra för att försöka få så goda resultat som möjligt. === Networking has grown steadily stronger during the last thirty years in Sweden. The work aims to see the individual as a whole. The purpose of this study is to examine how social workers and clients in child and adolescent unit in a specific municipality experiencing participation in network meetings. It also aims to explore the positive and negative aspects concerning the network meetings as social workers and clients highlight. The method used to answer the purpose is qualitative. Three social secretary and three clients were interviewed on social services in the specific municipality. An optional equality and a convenience sample were used. The results show that currently none of the respondents are fully satisfied with network meetings as the method. They have different suggestions on what's missing and what could be improved. For example, a client wishes more official meetings and a social worker looking for more opportunity for analysis of alternative sources of help and improvement of the client's current situation. The conclusion reached in this study is that official meetings are preferable to try to get as good results as possible. |
---|