| Summary: | Sammanfattning 331 svenska högstadielärare bedömde i en enkät tio olika förnamn på fiktiva elever inom fem dimensioner: framgångsrik, populär bland kamrater, social förmåga, maskulin/feminin och socioekonomisk status. Namnen valdes enligt följande: två vanliga namn, två ovanliga, två namn vanligast bland höginkomsttagare, två vanligast bland låginkomsttagare och två av icke-svenskt ursprung. Hypoteserna var att förnamnen skulle ha olika konnotationer, att detta skulle visa sig inom samtliga fem dimensioner samt att vanliga namn och namn typiska för höginkomsttagare skulle få en mera positiv bedömning än övriga. Undersökningen gav stöd åt samtliga hypoteser. Effektmagnituderna var stora. Respondenternas kön, ålder och yrkeserfarenhet påverkade vissa bedömningar signifikant men effektmagnituderna var små. Resultaten indikerar att namnkonnotationer är ett förekommande fenomen även i Sverige, åtminstone på högstadiet. Nyckelord. Förnamn, lärare, namnkonnotationer. === Abstract In a questionnaire, 331 Swedish junior high school teachers assessed ten first names of imaginary students across five dimensions; success, popularity, social skills, masculinity/femininity, and socioeconomic status. Names were chosen as follows; two common and two uncommon names, two names common among high-income groups, two common among low-income groups and two names of non- Swedish origin. It was hypothesized that these first names would have differing connotations in all five dimensions and that common names and names common in high-income groups would be judged more favourably than the other names. The results support all these hypotheses. Effect sizes were large. Respondent sex, age and experience affected some results significantly, but effect sizes were small. Results indicate that name connotations are a factor in Sweden too, at least in junior high school. Keywords: First names, teachers, name connotations
|
|---|
