Health-Promoting Leadership : A Study of the Concept and Critical Conditions forImplementation and Evaluatio

• Main Author: Eriksson, Andrea
• Format: Doctoral Thesis
• Language: English
• Published: Nordic School of Public Health NHV 2011
• Subjects: Health promotion; leadership; workplace health; evaluation; collaboration; case study; hälsofrämjande arbete; ledarskap; hälsa på arbetsplatsen; utvärdering; samarbete; fallstudie
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-3731; http://nbn-resolving.de/urn:isbn:978-91-86739-18-8

Aim: This thesis aims to describe and analyse the concept of health-promoting leadership, including criticalconditions for implementation and evaluation of such leadership. Methods: Three case studies and one conceptual analysis were conducted using qualitative methods, including interviews, observations and document analysis. The qualitative data material in study III was supplementedwith quantitative material from a leadership survey. Study I was a qualitative case study of a Swedish industrial company characterized by a low sickness rate, a structure of self-managed teams and an organisational culturethat aimed to develop employee skills and influence. Study II was a phenomenograpic study of health-promoting leadership, as described by 20 individuals employed in Swedish municipalities. Study III was a case study of anintervention programme for the development of health-promoting leadership conducted in four city districts of Gothenburg, Sweden. Study IV was a case study on collaboration in workplace health promotion between municipalities in a Swedish region. Results: Study I illustrates how a company leader developed and influenced organisational culture, including the employees’ control over their work situation, participation and personal development. The results of this study emphasise the importance of considering contextual factors when evaluating the role of leadership in promotinghealth at work. Study II describes health-promoting leadership in three different ways: organising health promoting activities, supportive leadership style, and developing a health-promoting workplace. Interviewees frequently linked good leadership in general with good employee health. Study III shows the importance ofregarding the development of health-promoting leadership as a contribution to building organisational capacityfor a health-promoting workplace. The intervention programme was implemented in an existing managementgroup already producing action plans for workplace health promotion. Such integration is an important part ofbuilding organisational capacity for creating and sustaining a health-promoting workplace. Study IV shows thatcollaborative health-promoting leadership is viewed as a strategy to reduce the sickness rate amongmunicipalities in a region. The study implies that collaborative workplace health promotion should be organisedinitially on a small scale, giving participants the time and opportunities to develop mutual trust. Moreover, StudyIV demonstrates the importance of including participants with differing levels of knowledge and experienceabout workplace health promotion. Conclusions: Health-promoting leadership can be defined as leadership that works to create a culture for healthpromotingworkplaces and values, to inspire and motivate employee participation in such a development. Healthpromotingleadership can also be viewed as a critical part of organisational capacity for health promotion,including managerial knowledge and skills as well as organisational policies and structures that support a healthpromotingworkplace. Therefore, leadership involvement in the systematic development of both the physical andpsychosocial work environment is important. === Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling är att beskriva och analysera begreppet hälsofrämjandeledarskap, vilket även inkluderar förutsättningar för utveckling och utvärdering av ett sådant ledarskap. Metoder: Kvalitativa metoder har tillämpats i avhandlingens alla studier, inklusive intervjuer, observationer ochdokumentanalys. I studie III har det kvalitativa datamaterialet kompletterats med kvantitativa data från enledarskapsundersökning. Tre fallstudier och en konceptuell analys genomfördes. Studie I var en kvalitativfallstudie av ett svenskt industriföretag med låg sjukfrånvaro och med en arbetsorganisation som syftade till attutveckla medarbetarnas kompetens och inflytande i sitt arbete. Studie II var en fenomenografisk studie av hurhälsofrämjande ledarskap beskrevs bland 20 personer anställda i svenska kommuner. Studie III var en fallstudieav ett interventionsprogram för utveckling av hälsofrämjande ledarskap i fyra stadsdelar i Göteborg. Studie IVvar en kvalitativ fallstudie av samverkan mellan kommuner i en svensk region kring att skapa hälsofrämjandearbetsplatser. Resultat: Studie I visar hur en företagsledare har utvecklat och påverkat en företagskultur som främjar deanställdas kontroll över arbetssituationen, samt deras delaktighet och personlig utveckling. Resultaten visar påvikten av att ta hänsyn till kontextuella faktorer vid utvärdering av vilken betydelse ledarskapet har för att främjahälsa på arbetsplatsen. Hälsofrämjande ledarskap beskrivs i studie II på tre olika sätt: att organiserahälsofrämjande aktiviteter, en stödjande ledarskapsstil, samt att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats.Konceptet användes ofta bland intervjupersonerna för att länka idéer om ett gott ledarskap i allmänhet till deanställdas hälsa. Studie III visar på vikten av att se ledarskap som ett bidrag till utvecklingen av enhälsofrämjande arbetsplats. Programmet genomfördes i befintliga ledningsgrupper som tog fram handlingsplanerför en hälsofrämjande verksamhetsutveckling. Denna typ av integration är ett viktig led i att utveckla denorganisatoriska kapaciteten för att vara en hälsofrämjande arbetsplats. I studie IV sågs samverkan kringhälsofrämjande ledarskap som en strategi för att minska sjukskrivningar bland kommunerna i regionen. Studienpekar på vikten av att till en början organisera samverkan kring utveckling av hälsofrämjande arbetsplatser imindre skala för att ge samverkansparterna tid och möjligheter att utveckla ett ömsesidigt förtroende förvarandra. Studien visar också att det är viktigt att involvera olika samverkansparter med kompletterande kunskaper och erfarenheter om arbetshälsa. Slutsatser: Hälsofrämjande ledarskap kan definieras som ett ledarskap som arbetar för att skapa enhälsofrämjande arbetsplatskultur. En sådan kultur innefattar värderingar som inspirerar och motiverar deanställda att delta i utvecklingen mot en hälsofrämjande arbetsplats. Hälsofrämjande ledarskap kan också sessom en viktig del av den organisatoriska kapaciteten för att främja hälsa, det vill säga chefers kunskaper ochfärdigheter såväl som riktlinjer och strukturer i organisationen som understödjer en hälsofrämjande arbetsplats.Det är därför viktigt med ett ledarskapsengagemang i den systematiska utvecklingen av både den fysiska ochpsykosociala arbetsmiljön.