| Summary: | Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men står likväl utan rösträtt. Denna studie undersöker på vilka grunder vi kan utesluta personer från demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det får för åldersstrecket, vårt sista rösträttsstreck. Studien utförs från tre perspektiv; empiriskt (är), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material används dels rösträttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgången ser vi hur rösträtten gradvis utvecklats från 1866, från att först innefatta en mängd spärrar mot deltagande till att idag endast avgränsas med åldersstrecket. Dessutom ser vi hur åldersstrecket förändrats och var debatten i rösträttsfrågan står idag. Den normativa analysen presenterar sedan en modifierad princip för demos omfattning och diskuterar alternativ till åldersstrecket samt enligt vilka principer det bör utformas. Avslutningsvis föreslås i det konstruktiva kapitlet en sänkt åldersgräns med en tydlig koppling till kompetens. Studien diskuterar även möjligheten att införa ett frivilligt kompetensprov för att kompetenta barn under åldersgränsen ska kunna få rösträtt tidigare.
|
|---|
