Kulturmöte i gränslandet mellan motsättningar och möjligheter : Strategier för att tillvarata kulturmötens kreativa potential
Encounters and relations between people with different cultural backgrounds tend to be primarily discussed in terms of exclusio, prejudice and conflict. This thesis focuses on the creative aspects of intercultural encounters. The starting point is that the parti...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Doctoral Thesis |
Language: | Swedish |
Published: |
Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap
2008
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-7047 http://nbn-resolving.de/urn:isbn:978-91-86073-05-3 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-miun-7047 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Doctoral Thesis |
sources |
NDLTD |
topic |
intercultural encounters creative potential inter‐group strategies innovative cultural combinations Sociology Sociologi |
spellingShingle |
intercultural encounters creative potential inter‐group strategies innovative cultural combinations Sociology Sociologi Cvetković, Anita Kulturmöte i gränslandet mellan motsättningar och möjligheter : Strategier för att tillvarata kulturmötens kreativa potential |
description |
Encounters and relations between people with different cultural backgrounds tend to be primarily discussed in terms of exclusio, prejudice and conflict. This thesis focuses on the creative aspects of intercultural encounters. The starting point is that the parties involved sometimes succeed in avoiding the latent conflicts between cultures by acting trategically. The aim of this thesis is to increase understanding of the possibilities represented by intercultural encounters and to identiy the strategies employed by the actors who try to deal with the contrasts and dilemmas involved in encounters with other peopl with different cultural experiences, identities and methods. The empirical part of the thesis is based on four qualitative case studies that are characterised by rather positive co‐operation between the actors in the intercultural encounter, i.e. "immigrants" and the majority society in Sweden. The empirical data are based on 45 individual interviews, two focus group discussions and a number of minor observations made in the inland part of northern Sweden, where the case studies were carried out. The principal result of this research is that the actors begin to see culture as a possibility when they find themselves in a osition where they feel obliged to change their established patterns of behaviour, due to some sort of crisis situation. The strategies used by the actors to deal with culture conflicts can be divided into intra‐group strategies and inter‐group strategies. The former attempt to achieve relative homogeneity between the competing groups in the field of the intercultural encounter, while the latter illustrate how the participants deal with what they experience as differences. Four inter‐group strategies have been identified: 1) the status quo strategy, 2) the loose coupling strategy, 3) the selective strategy and 4) a culture mixing strategy. The latter three are characterised by innovative combinations that organise the existing cultural elements in a meaningful way These strategies result in new cognitive structures, whose limits maintain the balance between different cultural elements. === Möten och relationer bland människor med olika kulturell bakgrund diskuteras idag övervägande i termer av social och kulturell exkludering, fördomar och motsättningar. I denna avhandling har jag valt att fokusera på kulturmötens kreativa aspekter. Min utgångspunkt är att deltagande parter i vissa fall lyckas att kringgå kulturmötenas inneboende motsättningar och överbrygg det kulturella avståndet genom att handla strategiskt. Syftet med avhandlingen har varit att öka förståelsen av kulturmötens möjligheter och att identifiera aktörernas handlingsmönser när de försöker hantera kontraster och dilemman i möten med människor som skiljer sig i fråga om kulturella erfarenheter, identiteter och metoder. Hur handlingarna organiseras för att förmå människor att gemensamt fungera under kulturmötenas villkor, är frågan vars svar förväntas förtydliga hur den kreativa potentialen i kulturmöten kan tillvaratas. Utformning av aktuella handlingsstrategier och deras effekter analyseras i termer av motsvarande kognitiva strukturer. Dessa ställs mot varandra och analyseras i ett kognitivt sociologiskt perspektiv. Avhandlingens empiriska del grundas på fyra kvalitativa fallstudier. Bedömningsgrunder för urvalet av dessa fall har varit att det skulle röra sig om händelser eller projekt som äger rum i glesbyden och som inkluderar en någorlunda affirmativ bild av samverkan mellan aktörer från olika kulturell bakgrund. Ett av de studerade fallen har exemplifierat en icke‐affirmativ bild av samverkan för att kontrastera de övriga fallen. Empiriska data har insamlats genom totalt 45 individuella intervjuer, två fokusgruppsdiskussioner samt några mindre observationer. Avhandlingens huvudresultat är att aktörerna uppfattar kultur som en möjlighet först när behovet att förändra etablerade beteenemönster upplevs som nödvändigt på grund av krisförhållanden. I den meningen kan kris och instabilitet ses som en förutsättning för att kulturmötens kreativa möjligheter ska kunna tillvaraas. Handlingsstrategier som aktörerna använt för att hantera kulturella motsättningar kan uppdelas i inomgruppsstrategier och mellngruppsstrategier. De förstnämnda syftar till att uppnå en relativ homogenisering bland de konkurrerande grupperna inom de fält som ingår i kultumöten, medan de sistnämnda åskådliggör hur deltagarna går tillväga för att hantera uppfattade olikheter. Jag har identifierat fyra mellangruppstrategier: 1) status quo‐strategi, 2) frikopplingsstrategi, 3) selektiv strategi och 4) kulturblandningsstrategi. De tre sistnämnda kännetecknas av innovativa sammanställningar som organiserar befintliga kulturella element på ett meningsfult sätt. Effekter av dessa strategier resulterar i nya kognitiva strukturer, vars gränsdragningar bevarar en balansgång mellan olika kulturella element. |
author |
Cvetković, Anita |
author_facet |
Cvetković, Anita |
author_sort |
Cvetković, Anita |
title |
Kulturmöte i gränslandet mellan motsättningar och möjligheter : Strategier för att tillvarata kulturmötens kreativa potential |
title_short |
Kulturmöte i gränslandet mellan motsättningar och möjligheter : Strategier för att tillvarata kulturmötens kreativa potential |
title_full |
Kulturmöte i gränslandet mellan motsättningar och möjligheter : Strategier för att tillvarata kulturmötens kreativa potential |
title_fullStr |
Kulturmöte i gränslandet mellan motsättningar och möjligheter : Strategier för att tillvarata kulturmötens kreativa potential |
title_full_unstemmed |
Kulturmöte i gränslandet mellan motsättningar och möjligheter : Strategier för att tillvarata kulturmötens kreativa potential |
title_sort |
kulturmöte i gränslandet mellan motsättningar och möjligheter : strategier för att tillvarata kulturmötens kreativa potential |
publisher |
Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap |
publishDate |
2008 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-7047 http://nbn-resolving.de/urn:isbn:978-91-86073-05-3 |
work_keys_str_mv |
AT cvetkovicanita kulturmoteigranslandetmellanmotsattningarochmojligheterstrategierforatttillvaratakulturmotenskreativapotential |
_version_ |
1718119417315852288 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-miun-70472015-10-30T05:07:22ZKulturmöte i gränslandet mellan motsättningar och möjligheter : Strategier för att tillvarata kulturmötens kreativa potentialsweCvetković, AnitaMittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskapÖstersund : Mittuniversitetet2008intercultural encounters creative potential inter‐group strategies innovative cultural combinationsSociologySociologi Encounters and relations between people with different cultural backgrounds tend to be primarily discussed in terms of exclusio, prejudice and conflict. This thesis focuses on the creative aspects of intercultural encounters. The starting point is that the parties involved sometimes succeed in avoiding the latent conflicts between cultures by acting trategically. The aim of this thesis is to increase understanding of the possibilities represented by intercultural encounters and to identiy the strategies employed by the actors who try to deal with the contrasts and dilemmas involved in encounters with other peopl with different cultural experiences, identities and methods. The empirical part of the thesis is based on four qualitative case studies that are characterised by rather positive co‐operation between the actors in the intercultural encounter, i.e. "immigrants" and the majority society in Sweden. The empirical data are based on 45 individual interviews, two focus group discussions and a number of minor observations made in the inland part of northern Sweden, where the case studies were carried out. The principal result of this research is that the actors begin to see culture as a possibility when they find themselves in a osition where they feel obliged to change their established patterns of behaviour, due to some sort of crisis situation. The strategies used by the actors to deal with culture conflicts can be divided into intra‐group strategies and inter‐group strategies. The former attempt to achieve relative homogeneity between the competing groups in the field of the intercultural encounter, while the latter illustrate how the participants deal with what they experience as differences. Four inter‐group strategies have been identified: 1) the status quo strategy, 2) the loose coupling strategy, 3) the selective strategy and 4) a culture mixing strategy. The latter three are characterised by innovative combinations that organise the existing cultural elements in a meaningful way These strategies result in new cognitive structures, whose limits maintain the balance between different cultural elements. Möten och relationer bland människor med olika kulturell bakgrund diskuteras idag övervägande i termer av social och kulturell exkludering, fördomar och motsättningar. I denna avhandling har jag valt att fokusera på kulturmötens kreativa aspekter. Min utgångspunkt är att deltagande parter i vissa fall lyckas att kringgå kulturmötenas inneboende motsättningar och överbrygg det kulturella avståndet genom att handla strategiskt. Syftet med avhandlingen har varit att öka förståelsen av kulturmötens möjligheter och att identifiera aktörernas handlingsmönser när de försöker hantera kontraster och dilemman i möten med människor som skiljer sig i fråga om kulturella erfarenheter, identiteter och metoder. Hur handlingarna organiseras för att förmå människor att gemensamt fungera under kulturmötenas villkor, är frågan vars svar förväntas förtydliga hur den kreativa potentialen i kulturmöten kan tillvaratas. Utformning av aktuella handlingsstrategier och deras effekter analyseras i termer av motsvarande kognitiva strukturer. Dessa ställs mot varandra och analyseras i ett kognitivt sociologiskt perspektiv. Avhandlingens empiriska del grundas på fyra kvalitativa fallstudier. Bedömningsgrunder för urvalet av dessa fall har varit att det skulle röra sig om händelser eller projekt som äger rum i glesbyden och som inkluderar en någorlunda affirmativ bild av samverkan mellan aktörer från olika kulturell bakgrund. Ett av de studerade fallen har exemplifierat en icke‐affirmativ bild av samverkan för att kontrastera de övriga fallen. Empiriska data har insamlats genom totalt 45 individuella intervjuer, två fokusgruppsdiskussioner samt några mindre observationer. Avhandlingens huvudresultat är att aktörerna uppfattar kultur som en möjlighet först när behovet att förändra etablerade beteenemönster upplevs som nödvändigt på grund av krisförhållanden. I den meningen kan kris och instabilitet ses som en förutsättning för att kulturmötens kreativa möjligheter ska kunna tillvaraas. Handlingsstrategier som aktörerna använt för att hantera kulturella motsättningar kan uppdelas i inomgruppsstrategier och mellngruppsstrategier. De förstnämnda syftar till att uppnå en relativ homogenisering bland de konkurrerande grupperna inom de fält som ingår i kultumöten, medan de sistnämnda åskådliggör hur deltagarna går tillväga för att hantera uppfattade olikheter. Jag har identifierat fyra mellangruppstrategier: 1) status quo‐strategi, 2) frikopplingsstrategi, 3) selektiv strategi och 4) kulturblandningsstrategi. De tre sistnämnda kännetecknas av innovativa sammanställningar som organiserar befintliga kulturella element på ett meningsfult sätt. Effekter av dessa strategier resulterar i nya kognitiva strukturer, vars gränsdragningar bevarar en balansgång mellan olika kulturella element. Doctoral thesis, comprehensive summaryinfo:eu-repo/semantics/doctoralThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-7047urn:isbn:978-91-86073-05-3Mid Sweden University doctoral thesis, 1652-893X ; 59application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |