| Summary: | Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Skolverket konstruerar bilden av ämnet svenska som andraspråk i förhållande till ämnet svenska i kursplanerna i Lgr 11 (reviderad 2016 och 2017) samt utifrån kommentarsmaterialet till kursplanerna i svenska som andraspråk respektive svenska. Uppsatsen har en språkvetenskaplig grund. Analysverktyg och val av metod bygger på en kombination av textanalytisk metod och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA). Materialet består av respektive ämnes kursplan samt en del av det kommentarsmaterial som Skolverket publicerat som vägledning för undervisande lärare. I min analys har jag valt att fokusera på den övergripande syftesbeskrivningen, det centrala innehållet för årskurs 7-9 samt kunskapskraven för årskurs 9. Resultatet visar att det finns starka element i den diskursiva praktiken som utmanar diskursordningen. Myndighetsutövningen är den rådande diskursordningen, som interveneras av en migratismdiskurs samt en utbildningsfilosofisk diskurs. Min analys visar även att det i texterna finns formuleringar som visar på en hierarkisk struktur där SVA ses som ett underordnat ämne och SVE ses som normalföreställningen, utifrån en privilegierad position. Elevernas passivisering och lärarnas osynliggörande kan i längden påverka synen på kursplanerna och styrdokumenten i allmänhet. En långtgående konsekvens som jag diskuterar skulle kunna leda till en bristande tilltro till den beslutande makten och i förlängningen till hela det demokratiska systemet. Slutligen kopplas diskussionen ihop med begreppet språkinriktad undervisning och mina resultat diskuteras utifrån ett större forskningssammanhang. === <p>Godkänt datum 2018-01-29</p>
|
|---|
