Användning av digitala verktyg påförskolan : En studie om hur digitala verktyg används i förskolansverksamhet
Syftet med denna studie är att ta reda på om vilka digitala verktyg som förekommer på förskolorna och hur de används av både förskollärare och barnskötare. Bakgrundsarbetet för denna studie visade att det finns en brist av tidigare forskning som undersöker om pedagogers utbildningsnivå påverkar hur...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap
2021
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42538 |
| Summary: | Syftet med denna studie är att ta reda på om vilka digitala verktyg som förekommer på förskolorna och hur de används av både förskollärare och barnskötare. Bakgrundsarbetet för denna studie visade att det finns en brist av tidigare forskning som undersöker om pedagogers utbildningsnivå påverkar hur de arbetar med och motiverar sitt arbete med digitala verktyg. Detta agerade som en drivande faktor för denna studies syfte då förskollärare tilldelas större ansvar för den didaktiska användningen av digitala verktyg i läroplanen från Skolverket (2018a). Vi har tagit fram tre frågeställningar som vi besvarar med en kvantitativ undersökning som består av en webbenkätundersökning som besvarades av 141 pedagoger med olika utbildningsnivåer. Enkäten bestod av 17 frågor som publicerades på sex grupper i Facebook. Frågorna handlar om digitala verktyg som har någon form av anknytning till digitalisering i förskolan. Varför vi valde enkät var på grund av den pågående pandemin av covid-19. Datainsamlingen visar att det finns en stor variation av digitala verktyg på förskolorna som används i olika konstellationer; pedagogen tillsammans med barn, självständiga barngrupper eller endast pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna använder digitala verktyg vid olika tillfällen och med olika motivation. Resultatet visar även att det inte skiljer sig så mycket mellan yrkesgrupperna när det kommer till hur de använder sig av och motiverar sitt arbete med digitala verktyg. När det kommer till yrkeserfarenhet visar resultatet en relativt jämn spridning med 72 deltagare som avslutade sina studier efter 2010 och 69 deltagare som avslutade sina studier mellan 1980-talet och 2000-talet. Detta går att tolka som att många av pedagogerna avslutade sin utbildning innan digitala verktyg var tillgängliga och även innan förskolans pedagogiska verksamhet formades. === <p>Betyg i Ladok 210623.</p> |
|---|