| Summary: | Specialpedagogiken har oftast förknippats med de barn som har en diagnos eller fysiska funktionsvariationer. Det vill säga barn med downs syndrom, adhd eller är utåtagerande som är i behov av stöd. Men det finns även andra barn som är i behov av stöd som är socialt tillbakadragna och som inte har diagnostiserats med något specifikt. Studiens syfte är att studera pedagogers uppfattningar om barn som är i behov av stöd och deras erfarenheter av arbete med dem. Jag berättar först lite kort om hur historien har sett ut och vad tidigare forskning visar. Därefter går jag in på olika diskurser kring barn i behov av stöd, makt, och normalisering. Studien genomfördes med en semistrukturerad intervju med sju pedagoger från sju olika förskolor. Jag valde en bekvämlighets urval av pedagoger för att komma närmare deras profession och kunskap om det område jag ville studera. Efter intervjuerna har jag transkriberat datan för att sedan koda centrala citat. Det som framgick ur resultatet var att samtliga pedagoger arbetar för att skapa mindre barngrupper då det kan underlätta för barn som är i behov av stöd. Resultatet visar vilka uppfattningar pedagogerna har av barn i behov av stöd. I diskussionen ställer jag likheter och skillnader i det som visas i resultatet gentemot det som har stått i litteraturen. === <p>Betyg i Ladok.</p>
|
|---|
