| Summary: | Denna uppsats är en fallstudie där gestaltningsteori används för att analysera hur tvåolika typer av svenska tidningsmedier har gestaltat läraryrket i två olika valrörelserdär den skolpolitiska frågan stått i centrum: 2010 och 2018.Materialet utgörs av totalt 114 artiklar som hämtats från dagstidningarna DagensNyheter och Aftonbladet samt från de två fackliga tidningarna Lärarnas Tidning ochSkolvärlden och som alla publicerats under de sista tre veckorna innan respektive val.En diskursanalytisk metod har använts och det övergripande syftet med studien äratt studera hur mediernas gestaltningar av lärare har påverkat den skolpolitiskadiskurs som rör läraryrket, dess problem och de föreslagna lösningarna.Frågeställningarna har sökt svar på hur de olika medierna valt att gestalta läraryrketoch hur den skolpolitiska diskursen i tidningarna sett ut vid de två studeradevalrörelserna.I studien nås slutsatsen att framför allt dagstidningarna tenderar att gestaltaläraryrket på ett väldigt episodiskt sätt, som inte sätter yrket i en större och merstrukturell skolpolitisk kontext, medan facktidningarna överlag tenderar att användaen något mer tematisk gestaltning som visar upp läraryrket ur en bredare ram. Denepisodiska övervikten vad gäller gestaltningar får tydliga effekter på den skolpolitiskadiskursen i de två studerade valrörelserna, där mediernas kortfattade och enklagestaltningar är med och producerar likaledes enkla lösningar på stora skolpolitiskafrågor.I undersökningen visas också att vilka som får komma till tals om läraryrket ärcentralt för hur yrket, dess problem och föreslagna lösningar framställs och attskillnaderna i diskursen kan kopplas till vilka som får uttala sig om yrket: om det ärpolitiker (vilka är överrepresenterade i dagstidningar) eller om det är faktiskskolpersonal (som tillåts ta större plats i den fackliga diskursen).I studien visas dock tecken på att morgontidningen Dagens Nyheter tagit steg moten mer tematisk gestaltning under 2018 års valrörelse än under 2010 års, därläraryrket och dess problem på ett helt annat sätt kopplas till en större samhällspolitiskoch samhällsekonomisk kontext än tidigare.
|
|---|
