| Summary: | Syftet med studien var att beskriva vad en grupp barn har talat om gällande fysiska aktiviteter i skolan, på fritidshemmet samt på fritiden. Denna studie är av kvalitativ forskningsart och tar stöd ur den hermeneutiska teorin. Studiens empiriska material baseras på tre fokusgruppsdiskussioner som genomförts tillsammans med barn i åldrarna 8–11 år, från tre olika skolor i Sverige. Det empiriska materialet analyserades i flera steg och mynnade sedan ut i ett resultat, som visar på att barnens aktivitetsnivå utifrån deras upplevelser ofta handlar om att de har någon att röra sig tillsammans med, såsom kompisar, familjen eller en hund. En annan komponent var vikten av att få vara ute, gärna länge på kvällarna samt att få leka fritt sina egna lekar. Många av barnen påtalade om skolgårdens betydelse för hur mycket de rörde sig under skoldagen och önskade fler platser där de kunde springa fritt, utan rädslan för att göra illa sig. Även vikten av att ha en lärare som inspirerade till rörelse genom glädje och som lyckades skapa roliga och spännande miljöer framkom under våra fokusgruppsdiskussioner. Barnen önskade sig överlag mer rörelse under skoldagen och såg rörelsepauser som något positivt, även ett praktiskt lärande verkade ligga barnen varmt om hjärtat. Där de såg sin chans till att få utlopp för sin rörelse. Vidare i diskussionen lyfter vi och för ett resonemang kring vad vi kan bidra med i vår yrkesroll som fritidshemslärare i förhållande till barnens behov av fysik aktivitet. === <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>
|
|---|
