| Summary: | Problem och syfte:
Syftet med studien är att undersöka om normer och förväntningar för hur en kommunikationsplan bör vara uppbyggd, i både begrepp och struktur, förekommer i svenska kommuners övergripande kommunikationsdokument. Det här syftet finns för att urskilja huruvida institutionalisering förekommer i kommunernas material, eller om kommuners olika förutsättningar skapar olika situationsanpassade kommunikationsplaner. Studien kommer därmed även att kunna förmedla positiva och negativa aspekter av institutionaliserade kommunikationsplaner. Studien baseras på ett vetenskapligt problem med institutionellt perspektiv, ett perspektiv som sällan används inom medie- och kommunikationsvetenskap. Metod och material:
Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys med 100 kommunikationsplaner som valdes genom ett oproportionellt stratifierat urval. Kategorierna är baserade på storlek, ekonomiska förutsättningar och geografisk placering. Ett kodschema skapas med uttömmande svarsalternativ. Urvalet består av över en tredjedel av populationen, och därmed går det att uttala sig om generaliserbarhet utifrån resultatet.
Huvudresultat:
Majoriteten av kommunernas kommunikationsplaner är institutionellt skapade, med både begrepp och struktur. Det finns en del begrepp och strukturer som skiljer sig åt, men de allra flesta följer bland annat kommunernas intresseorganisation SKLs anvisningar om hur en kommunikationsplan bör skapas.
|
|---|
