Ekobrott...brott...brott...brott...? : Enstaka misstag eller Upprepat sökande

Introduktion: Ekonomisk brottslighet i Sverige är ett relativt eftersatt forskningsområde. De två vanligaste ekobrotten är bokförings- och skattebrott och Ekobrottsmyndigheten utreder gällande dessa ca 35000 ärenden varje år. Syftet med denna studie var att kategorisera personer som dömts för bokför...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Edlund, Karolina, Fösker, Karl-Johan
Format: Others
Language:Swedish
Published: Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap 2014
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-23525
Description
Summary:Introduktion: Ekonomisk brottslighet i Sverige är ett relativt eftersatt forskningsområde. De två vanligaste ekobrotten är bokförings- och skattebrott och Ekobrottsmyndigheten utreder gällande dessa ca 35000 ärenden varje år. Syftet med denna studie var att kategorisera personer som dömts för bokförings- eller skattebrott mellan åren 2010-2013 för att sammanställa deskriptiva data och undersöka skillnader på gruppnivå. Metod: Sammanlagt 454 dömda personer granskades utifrån domstolsprotokoll varefter de kategoriserades in i huvudgrupperna Lågfrekvensförbrytare och Högfrekvensförbrytare med tillhörande undergrupper Krisreagerare, Tillfällesgripare, Tillfällessökare eller Avvikelsesökare, samt hybridgruppen Sökare med lågfrekvensprofil. Resultat: Lågfrekvensförbrytarna var betydligt äldre än Högfrekvensförbrytarna och kvinnorna i genomsnitt något yngre än männen. Män fick i högre utsträckning än kvinnor fängelse som påföljd och bedömdes även i högre grad ha direkt uppsåt i sina brott. Avvikelsesökarna var i genomsnitt den yngsta gruppen och hade i betydligt större utsträckning än övriga grupper problem till följd av alkohol eller narkotika. Diskussion: Jämförelser visade att sökare med lågfrekvensprofil hade mest gemensamt med tillfällessökarna och är således en intressant grupp att fokusera vidare forskning på. Resultaten i studien ligger i mångt och mycket i linje med tidigare forskning och Weisburd et al. kategoriseringsmodell var en meningsfull mall att jobba utifrån även när underlaget bestod av begränsad information som i det här fallet svenska domstolsprotokoll. === <p>2014-11-12</p>