Livet efter en hjärtinfarkt : Hur påverkas patient och familj?
Bakgrund:Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till dödsfall i Sverige. Att drabbas av akut sjukdom är en kritisk upplevelse för både patient och närstående vilket leder till ett behov av stöd för hela familjen. Syfte: Att belysa den mentala hälsan hos personer som har drabbats av en hjärtinfarkt s...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap
2013
|
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-20833 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-miun-20833 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-miun-208332015-06-09T04:54:59ZLivet efter en hjärtinfarkt : Hur påverkas patient och familj?sweÅkerlund, AnnAlbertsson, ElisabetMittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskapMittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap2013Bakgrund:Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till dödsfall i Sverige. Att drabbas av akut sjukdom är en kritisk upplevelse för både patient och närstående vilket leder till ett behov av stöd för hela familjen. Syfte: Att belysa den mentala hälsan hos personer som har drabbats av en hjärtinfarkt samt återhämtningsprocessen. Metod: Litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar via databaserna Pubmed, Psykinfo och Cinahl granskats. Utifrån artikelgranskningen uppkom tre kategorier; Den mentala hälsan och reaktioner hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, Återhämtningsprocessen efter en hjärtinfarkt samt Sjukvårdens roll i återhämtningsprocessen. Resultat: Reaktioner hos patienter som har drabbats av hjärtinfarkt varierar, depression drabbar cirka 50 %. Överlevnad var av central betydelse efter hjärtinfarkten. Familjen ansågs vara värdefullt stöd i återhämtningsprocessen men hade också risk att bli alltför överbeskyddande. Personal inom primärvården underskattade förekomsten av depression. Individuell rådgivning ger en bättre livskvalité. Diskussion: Vårdpersonal måste se hela människan, patienten ska ses som en individ med med individuella förutsättningar till återhämtning och vården bör planeras därefter. Tydlig information är av stor vikt till både patient och närstående ska involveras mer i vården. Slutsats: Patientens mentala hälsan har stor inverkan på återhämtningsprocessen. Framtida forskning inom området bör fokusera på i hur mycket kunskap sjuksköterskor har om patienters psykiska hälsa efter en hjärtinfarkt. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-20833application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
description |
Bakgrund:Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till dödsfall i Sverige. Att drabbas av akut sjukdom är en kritisk upplevelse för både patient och närstående vilket leder till ett behov av stöd för hela familjen. Syfte: Att belysa den mentala hälsan hos personer som har drabbats av en hjärtinfarkt samt återhämtningsprocessen. Metod: Litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar via databaserna Pubmed, Psykinfo och Cinahl granskats. Utifrån artikelgranskningen uppkom tre kategorier; Den mentala hälsan och reaktioner hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, Återhämtningsprocessen efter en hjärtinfarkt samt Sjukvårdens roll i återhämtningsprocessen. Resultat: Reaktioner hos patienter som har drabbats av hjärtinfarkt varierar, depression drabbar cirka 50 %. Överlevnad var av central betydelse efter hjärtinfarkten. Familjen ansågs vara värdefullt stöd i återhämtningsprocessen men hade också risk att bli alltför överbeskyddande. Personal inom primärvården underskattade förekomsten av depression. Individuell rådgivning ger en bättre livskvalité. Diskussion: Vårdpersonal måste se hela människan, patienten ska ses som en individ med med individuella förutsättningar till återhämtning och vården bör planeras därefter. Tydlig information är av stor vikt till både patient och närstående ska involveras mer i vården. Slutsats: Patientens mentala hälsan har stor inverkan på återhämtningsprocessen. Framtida forskning inom området bör fokusera på i hur mycket kunskap sjuksköterskor har om patienters psykiska hälsa efter en hjärtinfarkt. |
author |
Åkerlund, Ann Albertsson, Elisabet |
spellingShingle |
Åkerlund, Ann Albertsson, Elisabet Livet efter en hjärtinfarkt : Hur påverkas patient och familj? |
author_facet |
Åkerlund, Ann Albertsson, Elisabet |
author_sort |
Åkerlund, Ann |
title |
Livet efter en hjärtinfarkt : Hur påverkas patient och familj? |
title_short |
Livet efter en hjärtinfarkt : Hur påverkas patient och familj? |
title_full |
Livet efter en hjärtinfarkt : Hur påverkas patient och familj? |
title_fullStr |
Livet efter en hjärtinfarkt : Hur påverkas patient och familj? |
title_full_unstemmed |
Livet efter en hjärtinfarkt : Hur påverkas patient och familj? |
title_sort |
livet efter en hjärtinfarkt : hur påverkas patient och familj? |
publisher |
Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap |
publishDate |
2013 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-20833 |
work_keys_str_mv |
AT akerlundann livetefterenhjartinfarkthurpaverkaspatientochfamilj AT albertssonelisabet livetefterenhjartinfarkthurpaverkaspatientochfamilj |
_version_ |
1716805156874485760 |