Därför trivs vi på arbetet – en kvalitativ studie om arbetsplatstrivsel

En personalenkät som besvarats av medarbetarna i Sundsvalls kommun 2005 visade att de trivdes på sitt arbete. Resultatet visade samtidigt att medarbetarna tyckte det fanns mindre av påverkans- och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier visade att man behövde uppskattning utvecklings- och påverkans...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Edblom Dahlberg, Lena, Edström, Sofia
Format: Others
Language:Swedish
Published: Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap 2006
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-182
Description
Summary:En personalenkät som besvarats av medarbetarna i Sundsvalls kommun 2005 visade att de trivdes på sitt arbete. Resultatet visade samtidigt att medarbetarna tyckte det fanns mindre av påverkans- och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier visade att man behövde uppskattning utvecklings- och påverkansmöjligheter för att trivas och må bra på arbetet. Det fanns en differens mellan personalenkäten (Edholm, 2005) och tidigare studier, det gjorde att vi ville veta varför man trivdes. Herzbergs (1993) studier från slutet av 1950-talet visade att det inte var samma faktorer som var orsaken till trivsel som till vantrivsel. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva varför medarbetarna trivdes i Sundsvalls kommun med hjälp av Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Vi gjorde intervjuer med 70 medarbetare i Sundsvalls kommun på åtta olika arbetsplatser. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde samma öppna frågor som Herzberg (1993) i intervjuerna. Resultatet visade att det var många respondenter som trivdes för att arbetskamraterna visade uppskattning och stöttning, samt att det fanns ett gott samarbete och en gruppkänsla. En stor orsak till vantrivsel var stress i form av otillräcklighet. Vi kom fram till sex olika teman. Dessa teman var uppskattning, arbetsklimat, organisation, belöningssystem, konflikter och stress. Några teman stämde överens med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Till exempel tar Herzberg (1993) upp uppskattning som en trivselfaktor och det stämmer med vår undersökning. Andra teman stämde sämre med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori och resultatet av vår studie, som till exempel temat arbetsklimat. Våra respondenter tog upp att de trivdes när det är bra arbetsklimat men den faktor Herzberg (1993) har som passar in är mellanmänskliga relationer och den har han tagit upp som en faktor som kan skapa vantrivsel.