Vem är innovativ i innovativa Sverige?

• Main Author: Granat Thorslund, Jennie
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik 2010
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9698

Innovation är ett område som under de senaste decennierna alltmer framstått som en nödvändig förutsättning för tillväxt, både hur det framställs i forskning och i olika policydokument. En sökning på Google visar att innovation tillsammans med tillväxt ger 210 000 träffar, varav många av träffarna är regeringens, myndigheters, självstyrelseorgans eller företagsstödjande organisationers hemsidor. Innovation är något som framställs som något gott och nödvändigt för vårt samhälle och det är svårt att hitta kritiska perspektiv på innovation. Genom att man inte talar om diskursen inom innovation, som t.ex inom entreprenörskapsforskningen, ges inte utrymme för alternativa sätt att förstå och förklara innovation på. Syftet med mitt arbete är att undersöka och granska hur innovation och innovatören beskrivs i innovationspolitiken genom att analysera regeringens strategi för innovation, Innovativa Sverige mot bakgrund av fyra identifierade aspekter på innovation inom innovationsforskningen. En viktig utgångspunkt för denna analys blir hur innovation förstås och förklaras inom rådande forskning kring innovation. Detta bildar bakgrund till en analys av diskursen inom innovationspolicy. Policydokumentet, Innovativa Sverige ses som en utsaga i den rådande innovationspolitiska diskursen och ge utryck för den rådande diskursen inom en "discourse community". Den teoretiska utgångspunkten för mitt arbete är socialkonstruktionismen. Ett av de grundläggande antaganden som görs inom socialkonstruktionismen är att meningen som språket bär inte är fastlagd utan alltid under "konstruktion". Utifrån ett socialkonstruktionistiskt synsätt innebär detta att hur vi beskriver innovation och innovatören i text och tal kommer därmed också påverka vilka som vi ser som, och vilka som själva ser sig som, innovatörer och vilka som tar fram innovationer. Genom diskursanalysen framkommer i Innovativa Sverige en betoning på grupper av aktörer (i betydelsen organisationer) och deras roller i systemet medan innehållet i interaktionen, nyckelmekanismerna i innovationsprocessen (som tillitsskapande eller lärande) blivit förbisedda, vilket troligen kan hänföras till att innovationssystemperspektivet fått ett så starkt genomslag i strategin. En slutsats är att måste vi kliva ner från den aggregerade nivån och börja fundera på vad som händer i denna black box som återkommer inom flera områden som är relevanta utifrån innovationspolicy. Först när vi börjar betrakta den sociala konstruktionen av innovation och vilka effekter dess praxis får kan vi hitta den svarta lådan inom innovation.